Allt fler tyska löntagare sjukskrivs för psykiska besvär

Socialförsäkringen i Tyskland består fem delar, sjukförsäkring, pensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, vårdförsäkring och arbetslöshetsförsäkring.

Sjukkassans uppgifter är att utbetala ersättning för behandling av sjuka exempelvis läkarbehandling, sjukhusvård och mediciner. Andra uppgifter är att administrera sjukpenningen och medicinsk rehabilitering. Sjukkassorna är inte ansvariga för arbetsskador, arbetssjukdomar eller för yrkesrelaterad rehabilitering som handhas av arbetsskadeförsäkringen respektive pensionskassan. I Tyskland finns ca 270 olika sjukkassor. Från början var de uppbyggda efter region, yrke eller arbetsplats. Det finns en vilja att slå samman kassorna till större enheter. Avgiften till de lagligt reglerade kassorna är mellan 13- 15 % av bruttolönen upp till en bruttolön av 3450 euro i månaden. Vid högre bruttolön kan man välja en privat kassa.



Arbetsgivaren och arbetstagaren betalar hälften var

Arbetsgivaren och arbetstagaren betalar hälften av försäkringen var men inbetalningarna administreras av arbetsgivaren. 90 % av tyskarna är försäkrade i de lagreglerade kassorna och övriga 10 % är privatförsäkrade eller har ingen försäkring. Försäkrad är man när man har en anställning, övriga i familjen är medförsäkrade. Det finns ingen överordnad tillsynsmyndighet men det är reglerat i lag vad kassorna är skyldiga att göra och betala. Vid större och dyrare åtgärder måste behandlande läkare först rådfråga kassan.

Är patienten missnöjd kan han stämma sin kassa. Vid tveksamheter eller när patienten klagar kan kassan få ett utlåtande av rådgivande karaktär av MDK, uttytt sjukförsäkringens medicinska tjänst. MDK är en organisation bestående av de olika försäkringskassorna och enbart i Berlin- Brandenburg finns 190 anställda läkare som prövar förslag till behandlingar, sjukskrivningar och rätten till hjälpmedel. Läkarna träffar patienterna för att bilda sig en egen uppfattning om sjukt och friskt hos patienten.

Ryggont och psykiska besvär

Vanligaste besvär är ryggar men de psykiska diagnoserna ökar starkt vilket bekymrar kassorna. Det är lättare att rehabilitera en patient med en somatisk diagnos då det oftast finns en godtagen behandling exempelvis en operation. Det förekommer mycket diskussioner om hur man ska se på trötthet och lättare depression. Är trötthet en sjukdom? MDK försöker utreda sjukdomen i förhållande till arbetet. Viktigt är också hur patienten upplever sin sjukdom, migrationsproblem och sociala problem vägs in.

Full lön i sex veckor

Arbetsgivaren betalar full lön i sex veckor därefter betalar kassan i 78 veckor under en treårsperiod för samma diagnos. Är man arbetslös betalar a-kassan de första sex veckorna. Deltidssjukskrivning finns inte. Lagen skiljer på sjukdom och arbetsoförmåga. Fem procent av de sjukskrivna utnyttjar hälften av antalet sjukdagar.

Sjukskrivningstalen har minskat

Betydelsen av förebyggande åtgärder ökar och företagen kan få statliga bidrag för arbetsmiljöförbättringar. Arbetsgivaren kontaktas dock inte inför en rehabilitering. Patienten kan gå tillbaka till arbetet på deltid och då betalar kassan för fulltid. Sjukskrivningstalen har minskat från 5,1 % för tio år sedan till 2,9- 3,3 % (olika uppgifter förekommer) 2003. Den sjuke måste ha läkarintyg från dag tre och de första två dagarna ingår inte i sjukstatistiken. Orsaken till tillfrisknandet tros bero på rädslan att förlora arbetet. Det finns också en del som är på arbetet trots sjukdom uppger MDK.

En liten grupp läkare långtidssjukskriver många

Projektet "långtidssjukskrivning" rörde patienter som oberoende av diagnos varit sjukskrivna mer än 100 dagar i dagsläget eller 100 dagar under de senaste tre åren. Sedan 1996 fanns inom MDKs område sammanlagt 15 000 sådana fall. Målet var att identifiera sjukskrivna som kan återgå till arbetet alternativt behöver rehabilitering eller förtidspension. MDK gick igenom genomförd diagnostisering och terapi och beaktade icke medicinska skäl som arbetsplatsproblem och personliga förhållanden. Ett team, bestående av läkare, socialarbetare och handläggare från MDK gjorde därefter en ny utvärdering och uppföljning. Resultatet blev att 70 % av fallen kunde avslutas. I 12 % av ärendena var rehabilitering eller förtidspension nödvändiga. De flesta av diagnoserna var ortopediska och/eller psykiska. Den behandlande läkaren tycke regelmässigt att patienten inte var arbetsför. Överrepresenterade i undersökningen var arbetslösa eller anställda med nära förestående arbetslöshet och migranter. Hälften var över 50 år. Patienterna i projektet utgjorde 1 % av de försäkrade men hade mer än 10 % av alla sjukdagar.

Av Berlins 6500 läkare finns 15 läkare vars marknadsföringsidé är sjukskrivning, dessa står för 20 % av alla sjukskrivningar i projektet. MDK vet vilka det är men datasekretesslagen gör det omöjligt att avslöja namnen. Läkarorganisationen kan (vill) inte agera. Slutsatsen MDK drog var att vissa fall av sjukskrivning inte beror på att patienten är sjuk eller i behov av behandling men personerna blir ofta långtidssjukskrivna och de beskrivs som socialt olyckliga men inte sjuka.

Varje dag behandlas 600 sjukskrivningsfall av MDK och sjukkassorna är skyldiga att kontakta MDK för att förhindra missbruk eller för att påbörja en rehabilitering. Många av patienterna behöver inte en medicinsk rehabilitering utan en rehabilitering tillbaka till arbetslivet.

Betalar hellre böter än anställer handikappade

Enligt lag är de stora arbetsgivarna skyldiga att anställa handikappade. Många betalar hellre böter. Det är förbjudet att fråga en arbetssökande om dennes eventuella sjukdomar. Arbetsgivaren är inte heller skyldig att anpassa arbetsplatsen för att underlätta en återgång i arbete. Det är tillåtet att säga upp en anställd på grund av långvarig eller återkommande sjukdom.

Innan personen beviljas pension ska rehabilitering göras. För denna svarar pensionskassorna. För att få rehabilitering gäller regeln 6 av 24, det vill säga att man måste ha betalt avgift under sex månader de senaste två åren och att det ska finnas personliga förutsättningar för rehabilitering. Det ska också finnas en god prognos. En viktig del är att den som ska rehabiliteras är positiv och man utövar ibland tryck på exempelvis missbrukare. Patienten söker själv om rehabilitering. Sjukkassan kan uppmana patienten att ansöka om rehabilitering och om vederbörande inte ansöker inom en tioveckorsperiod kan kassan dra in sjukpenningen.

De sociala systemen kommer att förändras

Alla är överens om att man måste förändra de sociala systemen. Det råder dock oenighet om hur systemen ska förändras och genomföras. De konservativa CDU och CSU har efter hårda förhandlingar enats om att istället för procent på inkomsten ska alla betala lika mycket i euro förslagsvis 180 euro per månad. Socialdemokraterna, SPD, har bestämt sig för en medborgarförsäkring där alla, även statstjänstemän och företagare ska vara med och finansiera försäkringen Dessa har tidigare stått utanför den lagreglerade försäkringen. Bidraget ska inte bara beräknas på lönen utan även kapitalinkomster, dvs man breddar underlaget. När beslut fattas är dock oklart.