Svensk skepsis mot företagens sociala ansvar

Företagens sociala ansvar har varit en diskussion inom EU sedan 2000-talets början. EU ser CSR som en möjlighet att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft. För EU har det samtidigt varit viktigt att CSR ska vara frivilligt att ansluta sig till, trots att detta har mött protester från olika organisationer som verkar i globaliseringsdebatten.

–– Som det är idag snickrar företag ihop sina egna modeller efter hur de känner. Med CSR finns möjlighet att skapa en standard för att skapa tydlighet, säger Tommy Borglund som tillsammans med Magnus Frostensson har skrivit en rapport som släpptes under måndagen.

Sårbara globala företag
Företagen har samtidigt ett behov av att skapa nytt förtroende hos konsumenterna. Diskussionen om CSR inleddes vid samma period som demonstrationerna i Seattle och när globaliseringsmotståndet var starkt. Företagen ser många fördelar med att profilera sig som etiskt- och miljömedvetna. Något som märks till exempel i ökningen av antalet etiska fonder.
– Ett globalt företag är sårbart. Företaget hamnar under luppen var det än befinner sig. En ny kunskapsindustri skapas kring företagens möjligheter att ta socialt ansvar, säger Magnus Frostensson.

Svensk skepsis
Från svensk sida har EU:s CSR-arbete mottagits med viss skepsis. Både Svenskt Näringsliv och fackföreningsrörelsen anser att svensk lagstiftning redan väl täcker in vad EU anser att företagen skulle kunna ta ansvar för.

–– Inom LO anser vi att andra faktorer än SCR är viktigare, såsom Vaxholmsprocessen, den nya regeringen och OECD, säger Susanne Lindberg Elmgren utredare på LO.

”Företagens sociala ansvar och den svenska modellen” släpptes av Sieps under måndagen 6 november. CSR-definitionen som Frostensson och Borglund använder sig av är ”att företagen på frivillig grund integrera sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med olika aktörer”.