Politisk strid efter turkisk folkomröstning

Under söndagen fick den turkiska befolkningen ännu en gång, tre månader efter parlamentsvalet, kliva in i vallokalerna. Denna gång för att rösta om ett reformpaket innehållande förändringar i den turkiska grundlagen. Däribland ett förslag om att folket och inte parlamentet fortsättningsvis ska få utse landets president, samt att presidentval ska hållas vart femte år jämfört med dagens sju år.

Valdeltagandet i folkomröstningen registrerades som den lägsta i turkisk historia, men högre än förväntat enligt oppositionspartierna. Enligt siffror från valberedningskommittén släppte två tredjedelar av den röstberättigade befolkningen ner sin röstlapp i valurnan, där ja-rösterna räknades till 69 procent och nej-rösterna till 31 procent. Premiärminister Recip Tayyip Erdogan meddelade på en presskonferens under gårdagen att reformarbetet kommer att börja inom kort men sade att det ännu är oklart när den nya lagen kommer att träda i kraft.

Omdiskuterad folkomröstning

Reformpaketet utformades av det regerande AKP-partiet i samband med det kaosartade presidentvalet i våras, där det turkiska parlamentet inte kunde enas om vem som skulle utses till Turkiets näste president. Det resulterade i ett tidigt parlamentsval, eftersom man trodde att ett nytt parlament skulle kunna lösa frågan. Men till oppositionspartiernas förvåning tog AKP hem segern med en klar majoritet och kunde därmed, utan stöd från andra partier i parlamentet nominera sin egen kandidat Abdullah Gül (dåvarande utrikesminister) till presidentposten, som senare även utsågs till Turkiets nya president.

Söndagens reformpaket är densamma som AKP lade fram i våras, men med ett undantag. Regeringen valde att i sista sekunden ta bort en temporär paragraf som sade att även Turkiets nuvarande president Abdullah Gül, ska väljas av folket. Nu råder det oklarheter i om det var lagligt rätt att utesluta den paragrafen. Det största oppositionspartiet CHP som från början har motsatt sig en folkomröstning kommer sannolikt att gå vidare med ärendet till författningsdomstolen för en rättslig prövning.

Några dagar innan valet uppmanade CHP:s partiledare Deniz Baykal den turkiska befolkningen att bojkotta valet, eller att rösta nej. En annan diskussionsfråga är presidentens mandatperiod och vilka befogenheter denne ska ha. Enligt turkisk lag får endast presidenten lägga fram ändringsförslag gällande grundlagen för folkomröstning. I det här fallet var det parlamentet. Även det kommer troligtvis att anmälas till författningsdomstolen.

Böter för valskolk

Den som inte deltog i folkomröstningen kommer att bötfällas. Det meddelade premiärminister Erdogan innan valet. I en presskonferens strax efter folkomröstningen beklagade han att samtliga röstberättigade inte utnyttjat sin chans att påverka och använda sina demokratiska rättigheter. Men enligt oppositionsledaren Baykal kunde valet betecknas som allt annat än demokratiskt. Han sade i en presskonferens att man inte kan kalla det demokrati när folk hotas med böter om de inte röstar. I så fall är det påtvingat menade han.

Många visste inte vad de röstade om

Enligt en undersökning från undersökningsföretaget A&G som strax efter valet utförde en enkätundervisning kunde man se att närmare 60 procent av väljarna inte riktigt visste vad reformpaketet innehöll. Det är just på den punkten som motståndare till folkomröstningen, däribland många journalister och politiker från oppositionspartierna, har riktat kritik mot AKP. De anser att reformpaketet utformades under sådan hastighet att folket inte helt kunde uppfatta vad saken gällde.