Jordbruket för första gången utan anmärkning

EU:s sorgebarn, den gemensamma jordbrukspolitiken, har skötts bra under 2008 och klarar sig utan större anmärkningar i granskningen gjord av EU:s revisionsrätt, som presenterades på tisdagen. Jordbrukspolitiken står för 48 procent av EU:s totala budget. Det bidrar till att budgeten som helhet får det bästa betyget hittills av revisionsrätten sedan den här typen av kontroll infördes för femton år sedan.

EU:s andra stora utgiftspost, den så kallade sammanhållningspolitiken, där bidrag går främst till projekt i mindre utvecklade områden i EU får däremot hårdare kritik. Minst elva procent av bidragen borde aldrig ha betalats ut, menar revisionsrätten. Det motsvarar ungefär 25 miljarder kronor.

Att felen blir större i sammanhållnings- än jordbruksområdet är förståeligt, säger Lars Heikensten, ledamot i revisionsrätten, som var med och presenterade rapporten.
– Projekten är av väldigt varierande karaktär. Det är mycket upphandlingsfrågor och där finns det ofta stora felaktigheter, även i Sverige ska sägas. Jordbrukspolitiken har blivit ett inkomststöd där man får betalt efter hur stor åkerlapp man har och det är ju lätt att mäta, vilket ger en bättre koll, säger Lars Heikensten.

47 procent av EU:s budget hamnar i det som revisionsrätten betecknar den gröna gruppen, det vill säga med mindre än två procents fel i utbetalningarna. Det är en liten förbättring jämfört med 2008 års 45 procent. Framför allt har den röda gruppen, med mer än fem procents fel, minskat i andel i relation till den totala budgeten. Det sker således förbättringar, men inte särskilt snabbt.
– Det viktiga är att titta på trenden, inte på hastigheten. Om kommissionen gör sitt arbete och förbättrar hanteringen och om medlemsstaterna tar sitt ansvar kommer bilden att förändras i den nära framtiden och inte om 20 år, säger Vitor Caldeira, ordförande för revisionsrätten.

Revisionsrätten gav två huvudsakliga råd till det framtida budgetarbetet: förenklingar av reglerna och förbättra effektiviteten av övervakningsmekanismerna. Men Lars Heikensten understryker också att man bör tänka på fler faktorer.
– Man ska inte tänka så mycket regelverk, utan på hur projekten har utformats i grunden. Det är kanske dags för kommissionen att tänka om när den gör en översyn av budgeten för den kommande sjuårsperioden, säger Lars Heikensten.

Revisionsrätten kontrollerar inte alla utbetalningar utan gör stickprov på enskilda projekt i slumpvist utvalda länder. Därför tittar den heller inte på enskilda länders användning av utbetalda medel.