"EU-lag får inte störa riksdagsvalet"

På torsdagen dömdes Sverige i EU-domstolen i Luxemburg för att inte ha införlivat datalagringsdirektivet i svensk lag. Det var EU-kommissionen som stämt Sverige som nu får betala rättegångskostnaderna och riskerar vidare bestraffning om direktivet inte införs.

Enligt direktivet ska Sverige spara data om medborgarnas mobil- och internettrafik i mellan sex månader och två år. Med hjälp av datan ska polisen kunna se vem som har pratat eller skickat sms till vem, hur länge någon har varit uppkopplad på internet och vem som har mejlat till vem. Syftet med direktivet är att kunna spåra brottslighet.

Direktivet klubbades 2006 i EU men den svenska regeringen har sedan dess inte förberett något förslag för att införa direktivet, vilket innebär att det inte kommer att ske före riksdagsvalet i september. Det har bland annat förekommit meningsskiljaktigheter i regeringen om hur länge datan ska sparas - Moderaterna föreslog ett år medan övriga partier föredrog sex månader. Senare ändrade Moderaterna ståndpunkt. Att Sverige nu har dömts tycks inte besvära justitieminister Beatrice Ask (M).

– Det är möjligt att det kommer att kosta en del. Men andra länder har ju svårigheter att vara klara över om det här direktivet och reglerna är förenliga med deras författningar. Så jag tycker inte att det är så märkvärdigt, säger justitieminister Beatrice Ask till Ekot.

Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström tycker att det är bra att Sverige inte har infört datalagen men har en annan uppfattning om varför de inte har gjort det.
– Det är helt enkelt ren seghet. Både regeringen och oppositionspartierna vill egentligen ha en lagstiftning, men de vågar inte gå ut med det före valet. Piratpartiet har inget emot att det här blir en valfråga, ska vi ha storebror snokandes i våra privata angelägenheter?

Engström hävdar att datalagen bryter mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och säger sig önska att det hade varit anledningen till att Sverige inte infört lagen.
– Att följa de grundläggande mänskliga rättigheterna om rätten till ett privatliv är viktigare än att följa EU-domstolen i det här fallet.

I flera andra EU-länder pågår utredningar om direktivet om huruvida det är proportionerligt eller om det bryter mot grundläggande fri- och rättigheter.