"Högre ambitioner behövs för klimatavtal"

På söndagen löpte den första tidsgränsen ut som fastställdes med Köpenhamnsöverenskommelsen för drygt en månad sedan. 55 länder visade sig ha lämnat sina framtida klimatåtaganden till FN:s klimatkonvention – länder som sammanlagt står för 78 procent av världens utsläpp.
– Större ambitioner behövs för att möta utmaningens omfattning. Men jag ser dessa löften som en tydlig signal för viljan att flytta förhandlingarna framåt, säger klimatkonventionens generalsekreterare Yvo de Boer i ett uttalande.

Efter bakslaget i Köpenhamn siktar nu förhandlingarna mot att nå ett bindande avtal i Mexiko under slutat av året. I ett första skede har länderna gett besked om vilka åtgärder de är beredda till.

EU lämnade in de sina åtagandena tidigare i förra veckan. Fortfarande står unionen fast vid att utsläppsminskningarna kan höjas från 20 till 30 procent till 2020 om det globala klimatavtalet blir tillräckligt omfattande. Flera andra länder är inne på samma spår.

Australien lovar att utsläppen ska minskas med 25 procent till 2020 jämfört med nivåerna 2000 om avtalet blir tillräckligt långtgående, men om avtalet inte når tillräckligt långt blir utsläppsminskningen 15 procent.

Viktiga utvecklingsländer har också lämnat in besked om vad de är villiga att göra för att begränsa sina utsläpp jämfört med business-as-usual. Kina, som anklagats för att ha varit en viktig del i att förhandlingarna misslyckades, är ett av de 20 utvecklingsländer som lämnat besked. De använder sig precis som andra länder i den här gruppen av metoden att minska koldioxidintensiteten jämfört med tillväxtkurvan. För Kinas del handlar det om 40 till 45 procent fram till 2020, samtidigt som landet tar på sig att minska energikonsumtionen och öka mängden skog.

Formellt sett ska nästa förhandlingsrunda ske i Bonn i slutet av maj. Men flera länder har krävt att förhandlingar ska ske tidigare än så. Länderna i den så kallade Basic-gruppen, där tillväxtekonomier som Brasilien och Kina ingår, krävde nyligen att nya diskussioner bör hållas redan i mars, och att fler möten ska hållas under det kommande året.

För EU:s del kommer de löften som utsläppsminskningar som lämnats in till klimatkonventionen att ses över under det extrainsatta EU-toppmötet som hålls på torsdag nästa vecka.

Miljöorganisationer är kritiska mot de besked som länderna har lämnat in. Ländernas åtaganden anses inte kunna hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, vilket är ett av kriterierna i Köpenhamnsöverenskommelsen.
– De flesta bud som lämnats in är exakt samma som lämnades in i samband med mötet i Köpenhamn. FN gjorde själv då en bedömning att de buden skulle leda till en uppvärmning på 3,5 grader, så vi är inte alls i närheten av tillräckligt långtgående bud, säger Martina Krüger på Greenpeace och konstaterar att det ser dystert ut inför de fortsatta förhandlingarna.