Supervecka med toppmöte och Swiftomröstning

På måndag beger sig EU-politikerna till Strasbourg för månadens långa session. Där ska de rösta om den nya EU-kommissionen. Parlamentet kan bara välja att godkänna eller rata kommissionen i sin helhet. Beslutet väntas dock bli ett ja. Kandidaterna har gått igenom långa förhör, och sedan bulgariskan Rumjana Zjeleva bytts ut mot den populärare Kristalina Georgieva återstår inga frågetecken.

Swift är ett belgiskt företag som registrerar cirka 15 miljoner banköverföringar per dag mellan 8300 finansinstitut i 200 länder.

USA har sedan terrorattackerna 2001 tagit del av uppgifterna i syfte att bekämpa terrorismen. Desto mer kontroversiell är omröstningen om Swift-avtalet, som ska hållas på torsdag. I veckan som gick röstade parlamentets människorättsutskott nej till förslaget och mycket pekar på att parlamentsomröstningen kommer sluta på samma sätt. Samtidigt trycker USA på för att få igenom förslaget – den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton har till och med ringt parlamentets talman, Jerzy Buzek, för att understryka vikten av att parlamentet röstar ja.

Den ansvarige EU-politikern för frågan, Jeanine Hennis-Plasschaert, har i sin tur sagt att hela omröstningen kan skjutas upp om EU:s ministrar beslutar sig för att agera i frågan och går de krav som EU-parlamentet ställt till mötes. Parlamentet vill ha tillgång till fler dokument om avtalet, men har också påtalat att innehållet strider mot grundläggande rättigheter vad gäller den personliga integriteten.

Intensiva diskussioner väntar också om nakenskanning och pappaledighet under parlamentssessionen.

Nästa stora händelse i veckan är det extrainsatta toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer på torsdag. EU:s nyvalde ordförande Herman van Rompuy är initiativtagare till mötet där den nya ekonomiska strategin EU2020, klimatfrågan och jordbävningskatastrofen på Haiti är huvudämnen. Inför toppmötet kommer statminister Fredrik Reinfeldt att på tisdag hålla ett offentligt samråd med EU-nämnden.

EU:s ledare måste komma överens om hur den i mångt och mycket misslyckade Lissabonstrategin ska kunna bli mer effektiv när den omvandlats till EU2020 – så att målen verkligen uppnås. Stats- och regeringscheferna kommer också att behöva diskutera utsläppsåtaganden som olika länder tagit på sig inom ramen för Köpenhamnsöverenskommelsen (Copenhagen Accord). En viktig fråga blir om åtagandena på något sätt kan påverka att flytta EU:s utsläppsminskningsmål från 20 procent till 30 procent.

I början av veckan kommer EU:s ministrar för konkurrenskraft att samlas i San Sebastian för diskussioner om den roll som forskning kan spela för tillväxt och återhämtning efter finanskrisen. På torsdag och fredag möts sedan transportministrarna i A Coruña.