Grekiskt räddningspaket ”klart”

– Jag tror att vi är redo att komma överens om principerna för en koordinerad räddningsinsats, sade en uppsatt EU-källa till nyhetsbyrån Reuters på lördagen.

Grekland måste få in cirka 20 miljarder euro för lån som förfaller under april och maj, och totalt 55 miljarder euro under hela 2010. Den grekiska regeringen har flera gånger förnekat att hjälp utifrån behövs. För drygt en vecka sedan lyckades man sälja värdepapper till ett värde på fem miljarder euro med order på tre gånger den summan. Räntan var dock mycket hög – dubbelt så hög som den tyska för samma typ av värdepapper.

Detaljerna i den eventuella räddningsplanen som finansministrarna ska komma överens om har inte läckt ut. Den kan komma att innehålla lånegarantier eller direkta lån, med stark kontroll över budgetdisciplin och ekonomiska reformer.

I morgon tisdag ska alla EU:s finansministrar göra en utvärdering av de åtstramningar som den grekiska regeringen har genomfört i tre omgångar sedan december förra året. Det senaste paketet, som lades fram för tio dagar sen, innehöll nedskärningar på fem miljarder euro och ledde till stora demonstrationer i Grekland. Målet är att få ned budgetunderskottet från 12,7 till 8,7 procent i år.

Parallellt med diskussionerna om en grekisk räddningsplan pågår samtal om en europeisk monetär fond att användas för länder som i framtiden hamnar i Greklands situation. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble presenterade planer på en sådan fond i förra veckan och möttes av både förvåning och gillande. 

Frankrikes Christine Lagarde säger i söndagens Financial Times att det ”inte är en prioritet” för eurozonen men att behovet av en sådan fond inte ska uteslutas. Först ska situationen i Grekland ordnas upp och till dess att en fond kan skapas bör EU använda sig mer av de ”mjuka regler” som finns till hands för att stärka den ekonomiska disciplinen, sade Lagarde.

Ett skapande av en fond skulle behöva förändringar i EU:s fördrag som i dag säger att ett land i ekonomiska svårigheter inte får räddas av de övriga länderna. Wolfgang Schäuble föreslår även att länder inte ska få tillgång till EU:s strukturbidrag om inte nödvändiga åtstramningar i budgeterna görs. 

Olli Rehn, EU:s ekonomikommissionär förväntas lägga fram ett förslag på att stärka Eurostat, EU:s statistikbyrå, genom att ge den mandat att själv kontrollera och övervaka EU-ländernas räkenskaper.