Allt klart för grekiskt räddningspaket

Euron stärktes marginellt mot dollarn på måndagen, efter att euroländerna kommit överens om ett lånepaket till Grekland under gårdagen. Paketet innehåller bilaterala lån på runt 30 miljarder euro som ska förmedlas via den europeiska centralbanken ECB. Därtill ska Internationella valutafonden, IMF, kunna bidra med 10-15 miljarder euro. Även börsen i Aten stärktes efter beskedet: på måndagen hade kursens index stigit med knappt fem procent.

Om IMF går in med pengar innebär det även att svenska
pengar kommer att gå till Grekland. Sveriges del i IMF uppgår till cirka en procent.
Det innebär att Sveriges andel i ett räddningspaket blir cirka en miljard kronor.
– Det är inte öronmärkta pengar för Grekland. Dessutom kommer de länder som
själva får pengar från IMF inte att delta i programmet så exakt hur mycket
svenska pengar som ingår är svårt att säga, säger Åsa Ekelund, senior ekonom
och IMF-handläggare på Sveriges Riksbank. 

Tidigare har EU-medlemmarna Rumänien, Lettland och Ungern fått ekonomisk hjälp från valutafonden. EU beslutade för drygt ett år sedan att utöka sina insatser i IMF med cirka 75
miljarder euro de kommande två åren inom ramen för en global överenskommelse. I fredags blev det officiellt klart att
Sverige lånar ut 2,47 miljarder euro till IMF, motsvarande knappt 25 miljarder
kronor. 

Euroländernas räddningspaket slutfördes vid en telefonkonferens på söndagen. Osäkerheten kring Greklands statsfinanser har gjort att räntorna för de lån landet behöver ta de närmaste veckorna har rusat i höjden. I det nya paketet ska räntan ligga under de höga marknadsräntorna, som i slutet av förra veckan låg på 7,45 procent för treåriga lån. I europaketet skulle räntan hamna runt fem procent, vilket skulle spara Grekland miljardbelopp i lägre kostnader jämfört med ”vanliga” lån.

Eurogruppens ledare kom överens vid EU-toppmötet i slutet av mars om att eventuella lån inte skulle vara subventionerade och att de endast skulle användas som en ”sista utväg”. Beräkningsmekanismen i paketet baserar sig på den som IMF använder för sina lån, med en del justeringar.
– Det kan bli så att räntorna varierar, men det handlar om en enda mekanism, inte två olika, påpekade Amadeu Altafaj Tardio, talesperson för EU-kommissionär Olli Rehn i Bryssel på måndagen.

Enligt ECB:s chef Jean-Claude Trichet bryter paketet inte mot EU:s fördrag som innehåller en så kallad ”no bail-out clause” det vill säga att inget land måste rädda ett annat lands finanser. Detta eftersom lånen ska betalas tillbaka och är fria från subventioner, enligt Trichet. Grekland har ännu inte officiellt bett om att få ta del av räddningspaketet, men kan väntas göra så om några dagar. Därefter tar EU-kommissionen ställning till förfrågan och gör en rekommendation till euroländerna som måste ta ett enhälligt beslut.

Företrädare för EU-kommissionen, IMF, ECB och Grekland träffas i Bryssel på måndagen för att få paketets detaljerna på plats.
– Alla politiska beslut är klara, nu återstår bara teknikaliteter, sade Amadeu Altafaj Tardio.

Greklands ekonomiska problem doldes länge från myndigheternas sida med felaktig statistik. I helgen rapporterades även att Bulgarien eventuellt har fuskat med räkenskaperna. I stället för ett rapporterat budgetunderskott på 1,9 procent, ska det ligga på 3,7 procent, enligt den bulgariska regeringen. EU-kommissionen har dock ännu inte fått in några officiella uppgifter som tyder på att Bulgarien fuskat.