Nu börjar Ashtons fajt

EU:s utrikesminister Catherine Ashton fick i början av veckan grönt ljus av EU:s medlemsländer för utseendet på den nya utrikestjänsten som skapas i och med Lissabonfördraget. Över 7000 tjänstemän ska arbeta i Bryssel och i 136 delegationer världen över med att skapa en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

Nu tar Ashton sitt förslag vidare till EU-parlamentet som i formell mening inte har någon rätt att bestämma hur organisationen ska byggas upp, men som genom sin makt över EU:s budget kommer att kunna påverka utseendet på utrikestjänsten till stor del.
– Hela paketet ligger till syvende och sist under parlamentet, oavsett om vi vill eller inte. Alla institutioner måste komma överens, säger en diplomat i Catherine Ashtons närhet.

Och parlamentet räknar med att kunna utöva den makten i förhandlingarna under de kommande veckorna. I gemensamma utspel har alla grupper betonat vikten av att hela tjänsten ska ligga under kommissionen, över vilkens budget parlamentet har full kontroll. Men det är något medlemsländerna i rådet har motsatt sig, inte minst för att parlamentet enligt fördragen inte har någon rätt att påverka den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken.
– Man kan inte se utrikestjänsten som ett vanligt kommissionsdirektorat. Om Europaparlamentarikerna tror det är de orealistiska. Om man vill behålla det breda syfte som tjänsten var tänkt att ha behöver man en självständighet från rådet och kommissionen, säger diplomaten om parlamentets planer.

EU-parlamentets ansvarige ledamot för de finansiella frågorna kring utrikestjänsten, konservative Crescenzio Rivellini, föreslog på tisdagen att reglerna skulle ändras i det fall den inte hamnar direkt under kommissionen, så att parlamentet skulle behöva ge ansvarsfrihet för hela utrikestjänsten.

Att förhandlingarna med EU-parlamentet kan riskera att dra ut på tiden är något som oroar EU:s utrikesministrar. Finlands Alexander Stubb menar att varje dag som går utan att något händer är en förlorad dag.
– Brasilien, Kina och Ryssland kunde inte strunta mer i att Europa inte lyckas ta sig samman. Vi måste sluta upp med den här institutionella fundamentalismen, sade han efter mötet i måndags.

Enligt de mest optimistiska beräkningarna kan utrikestjänsten sjösättas i september. Men att få allt på plats kommer ta mer tid än så.
– Det kommer att ta minst fem år att bygga upp utrikestjänsten och sedan tio år till innan den kan verka fullt ut, säger Clara Ganslandt vid ministerrådets sekretariat.

Trots att det återstår långa förhandlingar har ansökningarna redan börjat droppa in. 32 tjänster som delegationschefer har utlysts och över 1100 ansökningar har kommit in.