Riksdagspolitiker protesterar mot skattefria EU-pengar

– Vi kommer att kritisera regeringen skarpt för att de ingenting har gjort, säger skatteutskottets vice ordförande Lars Johansson (S) till Europaportalen.se.

Han är på väg till tisdagens möte i konstitutionsutskottet där frågan om parlamentarikernas skatter ska tas upp. Ersättningen består av ett arvode och ett schablonbelopp för omkostnader. Därutöver tillkommer reseersättning och traktamente. Arvodet beskattas som vanlig ersättning efter ett riksdagsbeslut för ett år sedan. Det var också då frågan om att beskatta även schablonbeloppet dök upp. Ledamöternas ersättningar regleras i ledamotsstadgan som Sverige har skrivit på och som trädde i kraft i juli 2009.

– Det är väldigt konstigt att man kan ha en så stor kostnadsersättning som inte är beskattningsbar, det handlar om ju om 400 000 per person och år. Har jag kostnader så ska jag naturligtvis få ersättning, men det överskjutande beloppet måste gå att beskatta, säger skatteutskottets vice ordförande Lars Johansson (S).

Lars Johansson säger att regeringen borde återrapporterat i ärendet för länge sedan. Uppdraget var att inleda diskussioner med EU-kommissionen om hur svensk skattelagstiftning skulle kunna kombineras med de fastslagna ersättningsnivåerna. Till saken hör att det i ledamotsstadgan finns en paragraf som klart säger att kostnadsersättningarna inte ska beskattas

– Men om de har överskott av ersättningen ska ju det beskattas. Det råder faktiskt enighet i det här och regeringen måste åstadkomma någon slags dispens till ledamotsstadgan, säger skatteutskottets ordförande Lennart Hedqvist (M).

På tisdagen lämnade skatteutskottet in sitt yttrande till konstitutionsutskottet. Ordförande utlovade skarpa formuleringar och han säger att frågan är symboliskt viktig.

– Ledamotsstadgan är ju vad den är. Men man kan ju tycka att de här parlamentarikerna själva borde kunna leva upp till svensk skattelagstiftning. Något annat ser illa ut, säger skatteutskottets ordförande Lennart Hedqvist (M).

Enligt en sammanställning som tidningen Riksdag & Departement har gjort, använder parlamentarikerna schablonersättningen på 40 000 kronor i månaden, till bland annat kontorsmaterial, telefonräkningar, representation och tidningar. De pengar som inte används tillfaller den enskilda parlamentarikern.