EMU en fråga i riksdagsvalet

Runt om i Europa firades dagen med allt från flamencokonserter och filmfestivaler till militära parader. I Stockholm var det EU-debatt i Kulturhuset med ett fåtal närvarande. EU-minister Birgitta Ohlsson invigde med att prata om det hon ser som EU:s utmaningar, däribland framväxten av främlingsfientliga partier i Europa, Östersjöns tillstånd och kontinentens jämställdhet.

Om invigningstalet präglades av visst engagemang, var debatten som följde en tröttare tillställning. För den som sökte klarhet i riksdagspartiernas Europapolitik efter valet, drog euron en tydlig skiljelinje mellan blocken.
– Vi vill se en ny folkomröstning så snart som möjligt. Det är lite svårt att använda Grekland som ett slagträ för ett eurosamarbete i dagsläget. Men vi har haft kriser förr och Greklands kris är Greklands, sa Fredrik Holm (FP).
– EMU-frågan är inte aktuell. Vi har sagt hela tiden att vi respekterar folkomröstningen från 2003. Sedan är ju jag och många socialdemokrater i grunden positiva till EMU, men nu måste vi analysera det som hänt, sa Agneta Karlsson (S).

På frågan om Sverige skulle låna ut pengar till Grekland om det behövdes, var skillnaderna mindre blockorienterade och fick flera tveksamma svar. Bara Folkpartiet och Socialdemokraterna svarade positivt.

– Jag tycker att det finns en otrolig undfallenhet här med tanke på frågans allvar, dundrade Göran Greider, ledarskribent på Dalademokraten, på plats för att kommentera debatten.
– Här har vi det första exemplet på hur eurosystemet kan utsättas för en riktigt stor chock. Då är det tragiskt att framförallt borgerligheten bara diskuterar Grekland.

Greider ville se en debatt som handlar mer om hur en gemensam finanspolitik ska kunna fungera i ett Europa med stora ekonomiska skillnader.

Även EU:s gröna tillväxtstrategi, EU2020, diskuterades. Socialdemokraterna var inne på att det var mer en krisstrategi än framtidsstrategi och saknade konkreta mål för sysselsättningen, medan KD och MP tyckte att klimatmålen var väl låga.
– Min känsla är att EU2020 hamnat i papperskorgen, sa Annika Ström Melin, ledarskribent på DN, på plats bredvid Greider.
Hon efterlyste fler konkreta förslag.
– Till exempel ett gemensamt patentsystem, en jättesatsning på järnvägar, ett europeiskt forskningsråd där forskare kan söka anslag och gemensam skatt på koldioxid, sa Annika Ström Melin.

När det var dags att dela ut priset Årets europé hade publiken strömmat till, alldeles lagom till att höra före detta EU-kommissionär Margot Wallströms tacktal.

Europadagen den 9 maj instiftades som en symbol för europeisk enighet, fem år efter Andra världskrigets slut. I dag verkar den åtminstone i Sverige vara en lam tillställning för ett fåtal invigda.