Eurosamarbetet stärks kraftigt

Samma dag som EU-kommissionen föreslog nya regler för att samordna EU-ländernas ekonomier ytterligare gav man klartecken till Estland att anta euron som valuta från och med nästa år. 

– Det skulle kunna ses som en slump, men det är mycket symboliskt, vi vill fortsätta att både fördjupa och utvidga eurosamarbetet, sa EU-kommissionär Olli Rehn på en välbevakad pressträff han höll tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso.

EU-kommissionens utspel var planerat sedan flera veckor tillbaka men passade väl in i händelseutvecklingen som omgärdat krisen i Grekland. Det massiva räddningspaket på 750 miljarder euro, som EU:s finansministrar enades om sent i söndags kväll, vill EU-kommissionen göra till en permanent mekanism att användas närhelst en kris uppstår i ett medlemsland.

Men syftet med de nya reglerna är i första hand att förhindra att en sådan kris överhuvudtaget uppstår. Därför ska EU i förhand kunna granska de euroländernas budgetar innan de läggs fram för godkännande av de nationella parlamenten. Den delen av förslaget har varit det mest kontroversiella och svenska politiker från båda blocken har avvisat ett sådant inslag.
– Länder som Sverige som har god ordning och inte ligger i närheten av nivåerna man inte får överskrida, vi kan rimligen inte behandlas på samma sätt [som länder som inte klarar EU:s regler], sade statsminister Fredrik Reinfeldt till TT på onsdagen.

Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Thomas Östros vill att alla riksdagspartier klart uttalar sig emot förslaget och att partierna gör klart att Sverige inte ska gå med i euron under en överskådlig tid.

Men kommissionens förslag är inte en inskränkning på den nationella suveräniteten, enligt EU-kommissionens ordförande.
– Tvärtom, med vårt förslag får de nationella parlamenten mer information och därmed mer makt. När man tar beslut måste man känna till hur det ser ut i sitt eget land och i de andra länderna. Vi har ju sett att beslut som fattas i ett land kan ha enorma följder för andra länder, sade Barroso och hänvisade till utvecklingen i Grekland de senaste åren.

Länder som vid upprepade tillfällen bryter mot EU:s stabilitets- och tillväxtpakt ska också kunna straffas hårdare genom att dra in deras ekonomiska bidrag. För närvarande uppfyller endast tre länder paktens regler. Snittet på EU-ländernas budgetunderskott ligger på över 80 procent av BNP mot det tillåtna 60. ”Det har raderat ut 20 år av ekonomisk konsolidering”, skriver EU-kommissionen i sin analys.

En förklaring till de svarta siffrorna är att länderna inte har hushållit med resurserna i goda tider, något som det nu ska bli ändring på.
– Vi vill inte behöva använda sanktionerna, men möjligheten ska finnas där. Utan den kommer reglerna inte anses trovärdiga, sade Barroso.

De nya reglerna ses av många bedömare som en oundviklig konsekvens av valutaunionen, vars grund lades vid ett möte i holländska Maastricht 1992. Olli Rehn refererade till och med till den gamla kommissionsordföranden Jacques Delors och en rapport han lade fram 1990 om ett framtida valutasamarbete där det ekonomiska samrådet länderna emellan skulle vara minst lika viktigt som det monetära.
– Det monetära samarbetet visade sig sedan bli starkare än det ekonomiska, men nu fyller vi den ekonomiska delen med liv, precis som planerat för 20 år sedan. Delors hade rätt då kan vi konstatera i dag, sade Olli Rehn.