Medborgarinflytande kan bli ett fiasko

En av nyheterna i Lissabonfördraget är att människor ska kunna påverka lagstiftningen i EU genom namninsamlingar, så kallade medborgarinitiativ. Om en miljon medborgare kräver att EU-kommissionen ska ta upp en viss fråga måste kommissionen ta ställning till det.

Som Europaportalen tidigare rapporterat vill den svenska regeringen se vissa förändringar av det föreslagna regelverket. Däremot har inget land i ministerrådet reagerat mot den tämligen långtgående kontrollen av medborgarna som skriver under.

Statsvetare Hans Agne på Stockholms universitet och Utrikespolitiska Institutet varnar för att allt för långtgående kontroller kan bli ett hinder för medborgarinflytandet.
– Det är problematiskt att man måste legitimera sig för att kunna uttrycka sin åsikt och än mer problematiskt är det om man behöver göra det på ett sätt som uppenbarligen syftar till att registrera personen i fråga. Om det viktigaste är att garantera att ingen medborgare får mer inflytande än någon annan då kan man lägga av med allt medborgarengagemang.

I EU-kommissionens förslag krävs att den som deltar i en namninsamling ska ange sin gatuadress, födelseort och nationalitet. Vidare krävs att personen legitimerar sig och anger antingen numret på sin legitimation eller pass eller sitt personnummer. Dessa uppgifter ska sedan användas av medlemsländerna för att kontrollera att personen är behörig.

Men hur ska EU försäkra sig om att få korrekta namninsamlingar?
– Man måste komma ihåg att detta inte handlar om en beslutande folkomröstning utan om att framlägga ett initiativ till EU-kommissionen. Det är bara destruktivt att försöka hålla tillbaka folkopinionen genom omfattande kontroller. Att använda dessa hårda grepp med krav på adress och personnummer är till för dem som helst vill att den europeiska politiken ska hållas på armlängds avstånd från medborgarna, säger Hans Agne.