USA vädjar om nytt Swiftavtal

Joe Biden är den högst uppsatta amerikanska politikern att tala i EU-parlamentet sedan Ronald Reagan gjorde det 1985, då för att uppmärksamma att det gått 40 år sedan andra världskrigets slut. På torsdagen kom Joe Biden till Europa med förhoppningar om att kunna stärka det transatlantiska samarbetet i framför allt säkerhetsfrågor och amerikanska diplomater hade inför anförandet beskrivit det som en viktig startpunkt för ett närmande mellan USA och Europa.
– Vi fortsätter att stödja ett närmare samarbete mellan EU och Nato, sade Biden och hyllade Nato som ett av de bästa exemplen på de goda relationerna mellan USA och Europa under de senaste 60 åren.

Besöket var särskilt uppmärksammat efter EU-parlamentets nej till Swiftavtalet i februari. Det var enligt politiska kommentatorer första gången som parlamentet gjorde avtryck på andra sidan Atlanten. Utrikesminister Hillary Clinton utövade förgäves starka påtryckningar för att förmå parlamentet att rösta ja.

Swiftavtalet var en viktig del i USA:s antiterrorstrategi och det nedröstade avtalet gör att USA för närvarande inte får tillgång till europeiska bankdata, något USA hade haft sedan 2001. Joe Biden ägnade en stor del av sitt tal åt avtalet och kände uppenbarligen ett behov av att lugna ledamöterna.
– Avtalet har lett till framgångar i terrorarbetet och har räddat liv. Ju längre vi är utan det, desto större är risken för en attack vi hade kunnat stoppa.. Vi kan komma överens om vi pratar och resonerar, och om vi är ärliga med varandra, sade Biden i parlamentets kammare i Bryssel.

I går röstade EU-parlamentet genom en resolution där man vill se klara definitioner för vad ”terrorism” innebär och att mängden data som lämnas ut ska begränsas så mycket som möjligt. En delegation från EU-parlamentet besökte även Washington i förra veckan för att överlägga om det nya Swiftavtalet.

Men trots besöket i Bryssel tycks EU inte stå alltför högt på den amerikanska agendan. I den ledare Joe Biden skrev i New York Times inför sitt Europabesök fokuserar Biden nästan uteslutande på samarbetet inom Nato och han nämner EU endast en gång. När Hillary Clinton talade i Paris i januari lade hon ingen vikt vid EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Till det kan läggas Barack Obamas besked att han uteblir från det planerade toppmötet mellan EU och USA senare i maj.

Samarbetet i Nato förblir en prioritet för USA. Strategin för de ”nya och livsfarliga hot” som Europa enligt Biden står inför ska bland annat bestå av utökat miltärt samarbete och utbyten av information. Hoten Biden målar upp är spridningen av massförstörelsevapen till illasinnade regimer, terroristattacker och potentiella cyberattacker från kriminella nätverk. Irans kärnvapenprogram är ytterligare ett exempel.
– Irans agerande riskerar att starta en upprustning i Mellanöstern och stödet till terrororganisationer fortsätter. De missilsköldar vi bygger är till för att skydda från attacker på den här kontinenten, sade Biden och syftade på de kontroversiella anläggningarna USA planerar att sätta upp i Europa fram till 2018.

Joe Bidens tal togs emot av ihärdiga applåder från lagstiftarna i parlamentet och hyllades av talmannen Jerzy Buzek som en nystart för de transatlantiska relationerna. Men om de varma orden mellan Biden och parlamentet leder till ett närmande även i handling återstår att se när Swiftavtalet åter kommer upp till omröstning i Europaparlamentet i sommar.