Inga hårdare straff för slarvande EU-länder – ännu

I framtiden ska de straff som redan finns användas och eventuellt fler, men inte så hårda, införas.
– Kan man lägga tidigare, mjukare och i fler steg uppbyggda sanktioner så är det förmodligen en bättre lösning. Kan man göra det så ska det också täcka alla medlemsländer, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet.

Därmed kommer även Sverige att omfattas av reglerna, trots att Sverige inte tillhör eurozonen. Däremot ska Storbritannien, också utan euron, förmodligen kunna hålla sig undan de mer långtgående sanktionerna. Hur de nya reglerna ska se ut i detalj diskuterades inte på toppmötet utan kommer att vara föremål för fortsatt diskussion i den insatsgrupp som Herman Van Rompuy leder och som ska presentera sina resultat i oktober. Alla EU:s länder ska också anta budgetregler och långsiktiga budgetramar som ska utvärderas av EU-kommissionen och övriga medlemsländer.

Man kom också överens om att införa bankavgifter liknande den modell som Sverige införde för ett par år sedan. Avgiften ska skydda skattebetalarna från att behöva stå för notan när stora banker riskerar att gå i konkurs. EU ska driva bankavgiftsförslaget på G20-mötet i Toronto om ett par veckor men utsikterna för att en global överenskommelse ska nås där är dock liten. Det gäller även en skatt på finansiella transaktioner som bland annat Tyskland och Frankrike vill ha, men inte Sverige. Vid G20-mötet kommer EU att föreslå att möjligheterna för att en sådan skatt införs ska undersökas.
– Jag är glad att de [Sverige] gick med på att ta med detta i slutsatserna, det var en framgång, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel efter mötet.

Hon var även drivande i beslutet att EU ska publicera så kallade stresstest för regionens 25 största banker den kommande månaden. Testen ska visa hur bra de europeiska bankerna skulle klara en finanskris. Syftet är att lugna marknaderna.
– Jag har alltid varit för stresstester. Där det finns transparens och öppenhet finns det bäst möjligheter att få en stabil situation, sade Angela Merkel.

På mötet antogs även EU2020-strategin med fem mål som ska öka EU:s tillväxt och konkurrens det närmaste decenniet. Men det blir inga möjligheter att straffa länderna som missar sina mål, vilket har kritiserats av bland annat EU-parlamentet.
– Länderna har inte lärt sig läxan och upprepar misstagen den misslyckade Lissabonstrategin, säger Liberalernas gruppledare Guy Verhofstadt om EU-ledarnas överenskommelse.

Parlamentarikerna har också begärt att EU-kommissionen får en starkare roll i det ekonomiska samarbetet, som nu alltmer verkar styras av det Europeiska rådet där regeringscheferna träffas. Den kritiken avfärdade Frankrikes president Nicolas Sarkozy.
– Vem är det som presenterar budgeten inför de nationella parlamenten? Det är regeringarna, inte EU-kommissionen. Vissa frågor måste stanna hos medlemsländerna, det är självklart, sade han.