Island ska bli journalistiskt paradis

När den ekonomiska krisen drabbande Island för ett och ett halvt år sedan var det inte bara en finansiell kollaps. Det var också en moralisk kollaps som tvingade islänningarna att omvärdera många gamla sanningar. Bland annat den om att landets pressfrihet var av toppkvalitet. När mekanismerna bakom krisen uppdagades stoppades bland annat den statliga tv-kanalen från att publicera listan på de stora skuldtagarna.
– När människor går igenom en livskris ser de saker på ett annat sätt. Samma sak hände den isländska nationen. Folk kände att media tillhörde de stora bankerna eller stod regeringen nära, säger Birgitta Jónsdóttir, isländsk parlamentariker och före detta aktivist, som nu leder ett arbete med syftet att skapa ett ”journalistiskt paradis” på den lilla ön, 2000 kilometer nordväst om Sverige.

I förra veckan röstade det isländska parlamentet Alltinget igenom ett förslag som uppmanar regeringen att skapa en frizon för publicister genom att kombinera lagar från hela Europa som stärker tryck- och yttrandefriheten. Sveriges meddelandefrihet är en av inspirationskällorna i förslaget som Birgitta Jónsdóttir hoppas kan skrivas in i den isländska lagboken inom ett år. 

När Europaportalen träffar henne är hon i Bryssel för att inspirera och söka stöd för sitt förslag på den europeiska arenan.
– Det är viktigt att skapa en dialog i Europa. Situationen för pressen är sämre än vad många kan tro. Varje gång jag träffar journalister från Storbritannien får jag höra skräckhistorier om hur de blivit stoppade från att publicera nyheter, säger hon.

Förslaget som kallas IMMI, Icelandic Modern Media Initiative, har arbetats fram i nära samarbete med Wikileaks, det nätverk av personer som publicerar hemliga dokument som ofta har en strikt sekretesstämpel på sig. Bland annat publicerade Wikileaks den omdiskuterade filmen där åtta människor dödades av den amerikanska militären på ett torg i Bagdad.

Om Island antar de nya lagarna räknar Birgitta Jónsdóttir med att det kommer att gynna journalister och publikationer världen över.
– Precis som skatteparadis är till för människor som inte bor där har vi samma idé här. Och när vi väl har fått igenom det i Island vill vi ta det vidare och göra det internationellt, säger hon.
– Har man en gång börjat blockera sidor, till exempel barnporrsajter, kan blockeringen gå över till annat också. Det händer redan med Wikileaks i flera länder.

Island fick för bara en vecka sedan grönt ljus från EU att börja förhandla om medlemskap i unionen. Kan inte det isländska mediainitiativet skapa friktion de förhandlingarna?
– Jag tror inte det. Islänningarna vill för övrigt inte gå med i EU, i alla fall inte 70 procent. Så låt oss fokusera på det här först. Vi hoppas såklart att det kan ha en positiv effekt på EU.

Initiativtagarna tror att Island kan bli en tummelplats för nya medieföretag, internationella internetbaserade publikationer eller människorättsorganisationer som har känslig information att hantera. Det i sin tur kan leda till skapandet av jobb och ekonomisk utveckling inom nya affärsområden. Även om det inte är det betydelsefullaste bidraget till det isländska samhället.
– Om detta kan hjälpa Island att återfå sin trovärdighet vore det väldigt bra. Eftersom vi är små kan vi inte påverka så mycket i världen, men med det här kan vi visa att vi försvarar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet, säger Birgitta Jónsdóttir.