Swiftavtalet nära målgång

Orsaken till kalabaliken var att Swiftavtalet, som ska göra det möjligt för USA att begära ut uppgifter på europeiska banktransaktioner, ännu inte har analyserats av parlamentets rättstjänst. Utvärderingen ska göras måndagen den 12 juli medan parlamentet väntas rösta ja till avtalet nu på torsdag. Ledamöterna från den gröna gruppen och vänstergruppen, de enda grupperna som motsätter sig avtalet, menar att utlåtandet från juristerna angående Europols roll i avtalet måste läggas fram innan en slutgiltig omröstning kan komma på tal.
– Får vi inget utlåtande innan vi röstar på torsdag kan vi lika gärna vara utan ett sådant eftersom avtalet kommer att träda i kraft ändå, säger den tyske ledamoten Jan Albrecht från den gröna gruppen till Europaportalen.

Europols uppgift i det nya avtalet blir att se till att de amerikanska myndigheterna endast begär ut de uppgifter som behövs för en specifik brottsutredning. I avtalet anges att USA:s begäran till Swift, som är det belgiska företag som hanterar informationen, ska vara detaljerade och måste ha en koppling till terrorism eller finansieringen därav. Men den lagliga grunden för Europol, som inte är en myndighet med domare utan en polismyndighet, har ifrågasatts.
– Europol har ett eget intresse av att få ut uppgifterna från Swift. Det är mycket märkligt att de ska övervaka att det går rätt till, säger Jan Albrecht.

Även den ansvarige ledamoten i frågan, Alexander Alvaro från de tyska liberalerna, erkände att Europols roll i det hela inte var tillfredsställande.
– Det är en temporär lösning och vi måste kunna följa Europols arbete så allt går rätt till. Vi vill inte råka sätta bocken som trädgårdsmästare, sade Alvaro under debatten på måndagskvällen.

Men ledamöterna i utskottet röstade sedan efter en hel del oklarheter nej till att vänta på det juridiska utlåtandet från parlamentets rättstjänst och röstade strax därefter ja till hela avtalet med 42 röster mot åtta. Avgörande för den liberala gruppen var de förbättringar som följer med det nya avtalet sade Alexander Alvaro. Han nämnde särskilt det faktum att EU-kommissionen förbundit sig att ta fram en plan på hur datan ska kunna analyseras i Europa i framtiden istället för i USA.
– Det är det första steget mot ett stopp av massöverföring av data, sade han.

Cecilia Wikström (FP) röstade ja till avtalet i går men hade gärna sett att lagringstiden för datan sattes till tre år istället för fem.
– Man kan ju alltid drömma om ett bättre avtal, men det är så bra som det kunde bli, sade hon efter omröstningen till Europaportalen.

EU-parlamentet förkastade Swiftavtalet i februari i en omröstning som bland mycket annat var en markering av den nya makt som parlamentet har fått med Lissabonfördraget. Men med fyra av de fem största politiska grupperna i ryggen kan Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, som har förhandlat fram avtalet med USA, med stor sannolikhet kassera in den första större politiska framgången vid lunchtid på torsdag.