USA får tillgång till bankdata från EU

Efter flera månaders förhandlingar sade Europaparlamentet i dag ja till att ge USA tillgång till data över banktransaktioner som till och från EU. Swiftavtalet röstades som väntat igenom av en bred majoritet i EU-parlamentet. Alla de stora grupperna stödde avtalet som har förhandlats fram av Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström.
– Det har inte varit en lätt uppgift och var ett test för EU:s och USA:s samarbete efter att Lissabonfördraget trädde i kraft, men tack vare öppna och ärliga förhandlingar blev detta en framgångssaga, säger Cecilia Malmström i ett uttalande efter omröstningen.

Men alla var inte lika nöjda. 109 parlamentariker, främst från de Gröna och Vänstergruppen, röstade nej till avtalet. De anser inte att den personliga integriteten har ett tillräckligt bra skydd med det nya avtalet. Bland annat överförs även uppgifter för personer som inte är misstänkta för ett brott, så kallad överföring i klump.
– För några månader sedan ansåg en stor majoritet i Europaparlamentet att det var oacceptabelt. Det nya avtalet ändrar ingenting i sak. Ändå kommer socialdemokraterna, liberalerna, kristdemokraterna och de konservativa i dag att rösta ja. Det känns ryggradslöst, säger Christian Engström, (PP).

I februari röstade EU-parlamentet nej till Swiftavtalet med en nästan lika bred majoritet. Att så många parlamentariker valde att i dag rösta ja berodde på de förändringar som har förhandlats fram. USA:s förfrågningar om data ska nu kontrolleras av Europol, EU:s polismyndighet. Det ska också finnas en europeisk representant på plats i Washington i syfte att kontrollera att de amerikanska myndigheterna håller sig till avtalet. Dessutom ska EU-kommissionen utreda hur uppgifterna i framtiden kan tas fram på europeisk mark istället för i USA.

Men kritikerna menar att Europol har ett egenintresse i sina egna utredningar av att få ut så många uppgifter som möjligt från Swift och är därför illa lämpad som vakthund för den personliga integriteten. De hade hellre velat se att en rättslig myndighet, som en domstol, skötte den uppgiften.

Avtalet träder i kraft den 1 augusti och ska gälla i fem år. Därefter förnyas det med ett år i taget om inte någon av parterna vill avbryta det då nya förhandlingar ska inledas.

Rättelse: I en första version angavs felaktigt att de svenska socialdemokraterna röstade nej till avtalet, de lade ner sina röster. Läs mer här.