"16-åringar bör få rösta till EU-parlamentet"

Den senaste gången Sverige sänkte rösträttsåldern var för 36 år sedan, 1974. Nu anser ledamöter i Europaparlamentet att det är dags igen. I parlamentets konstitutionsutskott ligger nu ett förslag där den ansvarige ledamoten, britten Andrew Duff, föreslår att rösträttsåldern i valet till EU-parlamentet ska vara 16 i alla EU-länder.
– Det är viktigt att unga uppmuntras att delta i val, skriver Andrew Duff i förslaget.

Medan Sverige har en rösträttsålder på 18 år ser det annorlunda ut i flera andra europeiska länder. I Österrike fick sextonåringar rätt att välja sina EU-parlamentariker för första gången 2009. I ungefär hälften av Tysklands regioner (Länder) kan sextonåringar rösta i lokalvalen och en diskussion pågår för att utvidga den rätten till att omfatta även regionala val. Även i Schweiz och Storbritannien har rösträttsåldern i vissa områden sänkts till 16 i regionala val. Frågan har diskuterats även i Sverige, men i opinionen har en sänkning av rösträttsåldern haft ett svagt stöd.

Anna Hedh, socialdemokratisk EU-parlamentariker tycker Andrew Duffs förslag är positivt.
– Ungdomar som är 16 år i dag är väldigt medvetna och insatta, jag tror att de är kapabla att rösta. Det skulle ju också innebära att skolan fick arbeta lite mer när det gäller demokratifrågor, säger hon till Europaportalen.

Argumenten för en sänkt rösträtt brukar vara just dessa. Yngre människor ”tvingas” att informera sig om de politiska partiernas ståndpunkter och involveras därmed mer i samhället. Med rösträtten kommer också ett större ansvar. Så gick diskussionen 1974, då rösträtten i Sverige senast sänktes, från 21 till 18.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer, LSU, drev en kampanj inför EU-valet 2009 för att få unga människor att rösta och andelen röstande i åldern 18-29 nästan fördubblades jämfört med valet 2004. Ordföranden Seher Yilmaz, menar att diskussionen om ungdomars ökade möjligheter att påverka samhället är mycket viktig.
– Det är ett sätt att visa att man vill att unga ska vara en del av politiken och att de ska få vara makthavare. Så det är positivt, säger Seher Yilmaz men påpekar att LSU inte har någon officiell åsikt i frågan.

Men att ge omyndiga 16-åringar rätten att rösta är kontroversiellt. EU-parlamentarikern Marit Paulsen (FP) tror inte att människor under 18 år generellt sett är mogna för en sådan uppgift.
– Det är djupt allvarligt och seriöst. Det finns säkerligen 15-16-åringar som är utvecklade nog att ta ansvar och förstå precis lika mycket som 55-åringar som kanske inte borde ha rösträtt, om man ska vara lite dum. Men nej, vi har sänkt tiden från 21 till 18, jag tror det är bra, säger Marit Paulsen.

Inte heller Christian Engström, ledamot i EU-parlamentet för Piratpartiet, vilket blev klart största parti i EU-valet i åldersgruppen 18-30 år med 25 procent av rösterna enligt SCB:s vallokalsundersökning, tycker att sänkt rösträttsålder är en bra idé.
– Piratpartiet har ingen åsikt i frågan, men själv tycker jag att man måste dra gränsen någonstans. Det är mycket annat som ligger vid 18, så det är väl bra, säger Christian Engström.

Andrew Duffs förslag behandlas i EU-parlamentet senare i år. Antas det blir det en signal till EU-länderna att ändra på sina valsystem, men är inte lagstiftande i sig.