Miljardstriden inledd

Buden från EU-parlamentet och EU-ländernas regeringar skiljer sig åt med ungefär 40 miljarder kronor i utbetalningar under 2011. Enligt parlamentet och EU-kommissionens förslag bör budgeten öka med cirka 5,9 % under 2011, rådet föreslår 2,9 %.
– EU:s budget växer klart mindre än de nationella budgetarnas, det ska man ha klart för sig. För de flesta länder är kostnaden på marginalen, säger Göran Färm (S), som är med och förhandlar för parlamentet.

I EU-parlamentet känner många att institutionens vilja att stå upp för den politik som EU sedan flera år har beslutat om förlöjligas och bespottas. En utbredd åsikt är att media, främst den brittiska, målar upp en bild av att parlamentet och alla dess anställda vill slösa så mycket det går.
– På nöjesfält finns ofta en leksak där man slår en stor slägga för att höra ett pling när man slår tillräcklig hårt. Vi har blivit leksaken media slår på och det plingar till varje gång, säger en anställd i parlamentet lätt uppgivet.

Därför letar parlamentets tjänstemän nu febrilt i ministerrådets förslag för att kunna visa på vilka konkreta projekt som måste ställas in om rådet får som det vill. Det handlar om pengar till exempel infrastruktursatsningar.

Andra EU-kritiska röster menar att parlamentet får skylla sig självt när kritiken viner hårt. Samtidigt som så gott som alla regeringar skär i sina nationella budgetar föreslår EU-parlamentet att en mjölkfond på 300 miljoner euro ska ges till mjölkbönder. Parlamentets så kallade ”entertainment budget” som bland annat går till representation föreslås också öka.
– Den delen handlar om att lagret av informationsmaterial är slut, det handlar inte om ostron eller champagne, säger Göran Färm, men tillstår att parlamentets ledning inte ”har tagit sitt ansvar” när de har begärt högre löner och ersättningar för en del tjänster i parlamentet.

De politiska grupperna i parlamentet visar upp en relativt enad front vad gäller prioriteringarna som sträcker sig längre än till 2011 års budget. Deras mål är att få igång en diskussion om två ytterligare punkter. Dels hur EU:s budget ska hållas skadefri i det fall ett euroland måste räddas från en ekonomisk kollaps. I dag fungerar EU-budgeten som en säkerhet för lån som till exempel Grekland skulle behöva ta i syfte att räddas från ekonomisk kollaps. Men vad som händer med EU:s budget i det fall landet inte kan återbetala sina lån vet ingen, och det oroar parlamentarikerna. Dels hur EU ska kunna få in egna resurser, som en koldioxidskatt, finansiell transaktionsskatt eller en flygskatt, som ska ersätta medlemsstaternas årliga avgifter.
– Vi räknar inte med att få några resultat i frågorna men vi vill ha igång en process och gärna en tidsplan för hur vi ska gå framåt, säger Göran Färm.

Förhandlingarna mellan rådet och parlamentet ska vara avslutade den 11 november. Nås ingen överenskommelse måste EU-kommissionen lägga fram ett reviderat förslag. Bryter allt ihop även efter det måste EU fortsätta med en budget för 2011 på 2010 års nivå, något som bland annat skulle innebära att resurserna för EU:s nya utrikestjänst skulle begränsas.