Irland går snart Greklands väg

Chefen för Irlands centralbank Patrick Honohan sade till irländska radion att han förväntar sig att Irland tar ett lån på tiotals miljarder euro, det vill säga flera hundra miljarder kronor. Men pengarna skulle inte användas.
– Amerikanarna gjorde det 2008. De sa till sina banker att ”vi tror inte ni behöver pengar, men marknaderna tror det så ni måste acceptera de här extra pengarna”, sade den irländske centralbanskchefen.

EU-kommissionen upprepade dock samma budskap den har givit de senaste dagarna.
– Vi har inte fått någon begäran om hjälp, men vi fortsätter att övervaka den statsfinansiella situationen i medlemsländerna, sade en talesperson för EU-kommissionen på torsdagen.

Men trots försäkringarna om att läget är fortsatt under kontroll har finansministrar i EU öppet börja förespråka ett ingripande. Den bulgariske finansministern Simeon Djankov sade på onsdagen att ett räddningspaket förmodligen är klart inom en vecka. Tydligast av EU:s finansministrar har kanske finnen Jyrki Katainen varit.
– Det är mycket svårt att föreställa sig att Irland inte behöver någon hjälp, sade finansminister Kaitanen till Financial Times Deutschland.

Enligt Irish Times sade den irländske finansministern Brian Lenihan på torsdagen att Irland eventuellt skulle kunna acceptera ett lån efter att samtalen med EU och IMF har avslutats, vilket väntas ske någon gång nästa vecka

Orsaken till de räddningssamtal som nu pågår är de irländska bankernas katastrofala situation som uppstod efter att fastighetsbubblan sprack. EU och IMF ska nu undersöka i detalj hur mycket pengar de irländska bankerna kan tänkas behöva. Som en följd av bankernas situation har Irlands budgetunderskott i år stigit till 32 procent, dubbelt så stort som Greklands, som ”räddades” i våras av EU och IMF. Olika bedömare har tidigare talat om ett behov på cirka 50 miljarder euro.

Även Storbritannien väntas delta i en räddningsaktion, trots att landet inte har euron som valuta. Anledningen: de brittiska bankerna har intressen värda 140 miljarder pund, motsvarande 1 500 miljarder svenska kronor, i den irländska ekonomin.

Enligt Sveriges finansminister Anders Borg kommer Sverige inte att ge Irland några direkta lån. Däremot ingår Sverige i den Internationella valutafonden IMF och kommer att bidra med garantier genom den om ett lån blir aktuellt.

Den hjälp som Irland kan få består av den tillfälliga räddningsfond, EFSF kallad, som skapades i våras och som innehåller totalt 750 miljarder euro. När den aktiveras trycks obligationer upp som förs vidare till landet som ska räddas. Fondens kreditvärdighet garanteras av euroländerna (utom Grekland). Största garantin står Tyskland för med 123 miljarder euro.

Kritik har också luftats mot Irlands låga företagsskatt. Frankrikes finansminister Christine Lagarde anslöt sig på onsdagen till sin brittiske och tyske kollega, som opponerat sig mot den skattesats Irland tillämpar på företagsvinster på 12,5 procent, vilket är bland de lägsta i EU.