Slarviga EU-länder ska hängas ut

En av många gamla traditioner i EU är den att EU-kommissionen alltid får ansvarsfrihet för EU:s budget, oavsett hur många fel som begåtts. Det är alltid färre fel som begås än året innan, vilket ses som positivt och gör att medlemsländerna och EU-parlamentet blundar med ett öga och låter det hela passera.

Om några månader, i maj i år, är det tänkt att EU-parlamentet sätter upp pjäsen igen och trycker på ja-knappen. Men den här gången är det inte säkert att det går lika smidigt. Den tyske liberalen Jorgo Chatzimarkakis, ansvarig för frågan i EU-parlamentet, har andra planer. Först vill han att kommissionen tillmötesgår sex krav. Bland annat handlar det om att ”hänga ut” alla länder som inte har kontroll över de EU-pengar de får. Det ska vara slut på bidrag till Elton John-konserter eller till bondgårdar som i själva verket är golfbanor, vilket skedde förra året.

– Innan kommissionen har gått med på kraven blir det ingen ansvarsfrihet, så enkelt är det, konstaterar Chatzimarkakis på en lunch i EU-parlamentet i Bryssel och ler likt en olydig skolpojke.

EU-kommissionen är inte lika begeistrad över vad Chatzimarkakis är i färd med att göra.

– Att använda budgeten som ett vapen är vi helt enkelt emot. Vi har sett stora förbättringar det senaste året och att vägra ansvarsfrihet är inte rätt väg att gå, säger Emer Traynor, talesperson på direktoratet för revision och antibedrägerifrågor på EU-kommissionen, på samma lunch, men med ett något mer ansträngt leende.

80 procent av EU:s pengar hanteras av medlemsstaterna och det är där majoriteten av missbruket av pengar upptäcks. Trots detta får ofta EU-kommissionen eller EU-parlamentet bära hundhuvudet när skandalerna uppdagas, menar Chatzimarkakis. Han är smärtsamt medveten om att, som han uttrycker det, ” den vanliga medborgaren” inte är särskilt intresserad av spelet mellan EU:s institutioner. Men uppfattningen att EU slösar med pengar, och framför allt att det är EU-parlamentet som står för misshushållningen genom att begära mer pengar varje år, motsätter han sig.

– Det oroar mig att numer även seriösa tidningar som Financial Times listar alla projekt där pengar fuskats bort. Det underminerar förtroendet för EU. Och det är medlemsstaternas fel.

I Storbritannien och Spanien avbröts alla bidragsprojekt 2010 på grund av att det inte fanns någon ordentlig kontroll över dem. I Storbritannien har det nu åtgärdats och programmen har återupptagits, medan problemen i Spanien till viss del finns kvar. Sammanlagt avbröt kommissionen 49 program under 2010 i EU.

Att Storbritannien är det EU-land som har störst problem är något ironiskt. När EU:s budget för 2011 skulle förhandlas fram förra året var den brittiske premiärministern David Cameron den mest högljudde av alla som ville frysa budgeten.

Därför riktar Chatzimarkakis sin dubbelpipiga bössa inte bara mot kommissionen utan även mot medlemsstaterna. Han föreslår att finansministrarna i varje land ska godkänna en rapport där landet redovisar vad alla EU-pengar går till varje år. Då får de stå till svars för bristfällig kontroll av EU-pengarna. Sker inga förbättringar beviljas inte ansvarsfriheten. Vid nästa budgetförhandling kommer då ländernas regeringar inte kunna begära frysningar av budgeten lika lätt. Det leder till en konsekvens som EU-parlamentarikern Chatzimarkakis gillar.

– Finansministrarna tvingas känna vårt flåsande i nacken.

På finansministrarnas möte i Bryssel den 15 februari ska de diskutera ansvarsfriheten. De kommer med största sannolikhet att föreslå ett godkännande.

– Där ser man tydligt medlemsländernas schizofrena drag. Först kritiserar de EU:s budget och sedan accepterar och slätar de över sina egna misstag, säger Jorgo Chatzimarkakis.

LÄS MER: Radikala tag ska stoppa fusket.