Toppmöte: EU vill minska beroendet av rysk energi

När statsminister Fredrik Reinfeldt igår sammanträdde med riksdagens EU-nämnd inför toppmötet var budskapet att Sverige ställer sig bakom de formulerade målen med toppmötet, vilket bland annat gäller en strategi för EU:s energipolitik fram till 2020 och gemensamma satsningar på forskning och innovation. Däremot har regeringen på flera områden synpunkter på hur olika projekt ska finansieras.

– Sverige välkomnar utvecklingen på forskningsområdet. Samtidigt driver Sverige frågan att forskning som finansieras av EU:s budget alltid måste ha ett europeiskt mervärde, sade statsministern.

”Samhällsnyttig” forskning är sådan som ger tillväxt och jobb, fortsatte han.

Även på energiområdet hade Reinfeldt synpunkter. Till Ekot sade Reinfeldt att Sverige vänder sig emot att en gemensam utbyggnad av elnät i EU ska ”ske med andras pengar” och syftade på krisdrabbade staters vilja till EU-finansiering. Istället vill Reinfeldt att privata intressen ska stå för pengar och planering.

Socialdemokraternas Marie Granlund och Miljöpartiets Åsa Romson uttryckte kritik mot att texten inför mötet öppnar upp för fortsatt forskning om kärnkraft, men Reinfeldt menade att EU inte ”lägger sig i enskilda länders egen energimix”. Granlund och Romson ville också att Sverige ska trycka på en större roll för energieffektivisering, vilket enligt Romson är nyckeln till ett bättre klimat.

Europeiska rådets ordförande Herman von Rompuy skriver i sin inbjudan till toppmötet att ”energisäkerhet” ska stå i fokus under förmiddagen. Där handlar det om att försöka minska beroendet av energi från Ryssland, och att bygga upp en större trygghet när det gäller leveranser EU-länder emellan.

Ett av EU:s problem är att gasledningarna i regel löper från öst till väst, vilket kan hindra ett land från att hjälpa sin granne, och främst de baltiska staterna är avskurna från övriga EU:s energinät och helt beroende av Ryssland. Sedan länge pågående försök att sammanknyta EU:s energimarknad, både fysiskt och regleringsmässigt, hindras hittills av ländernas ovilja att ge upp sin nationella kompetens.

Under den mer informella toppmöteslunchen ska den pågående eurokrisen, och arbetet mot gemensam ekonomisk styrning och en utökad nödlånsmekanism avhandlas. Förhoppningen är att länderna kan ”ange en tydlig väg” inför toppmötet i mars som ska handla om ekonomi.