Debatt: Europa måste lära sig sin läxa i jämställdhet

Jag fick ett brev förra veckan. Kommissionär Reding ville ha mitt namn under en artikel som banade väg för könskvotering till Europas bolagsstyrelser. Låt mig vara tydlig: Det är välkommet att EU nu ökar sitt jämställdhetsfokus – igår behandlas den nya Jämställdhetspakten vid ett ministerrådsmöte – men att kräva särlagstiftning för kvinnor är fel väg att gå.

Det är oansvarigt att flytta fokus från riktiga reformer som skulle ge riktig jämställdhet mellan kvinnor och män i EU. Vi kan från toppen av vår kontinent blicka ut över en bister verklighet där möjligheten till arbete och ekonomisk frihet skiljer sig avsevärt mellan könen. Bara sex av tio europeiska kvinnor förvärvsarbetar. Av dessa är det en tredjedel som av en eller annan anledning inte arbetar heltid. Fortfarande tjänar kvinnor endast 80 procent av vad män tjänar.

Vi vet vad som måste göras för att förändra detta. Viktigast är att
barnomsorg och förskola byggs ut i hela Europa. Alltjämt når inte många av medlemsländerna målen för tillgång till barnomsorg. Det är inte märkligt – ännu håller reaktionära krafter tillbaka utvecklingen inom området.

Vi vet också att våra skattesystem måste utformas för att uppmuntra till arbete och företagande för både föräldrarna – inte bara den ena. Det är tydligt att kvinnors arbetsutbud är känsligare för marginaleffekter än mäns. Den sambeskattning som Sverige avskaffade redan 1972 trycker tillbaka kvinnor till hem och kök i stora delar av Europa.

På samma sätt som skatter ska landa på individer är det centralt att transfereringssystemen stöttar just individer. En mer jämställd arbetsmarknad kräver även att bidragssystemen uppmuntrar till arbete. Här kan de flesta medlemsländer göra mer, så att den ökade inkomst som följer av att en person går upp i arbetstid inte äts upp av en minskning av en transferering till en själv eller en annan person i hushållet.

Runt om i Europa finns kvinnor som hålls tillbaka av förlegade könsnormer men också av tydliga politiska vägval. Det är ett val att inte bygga ut barnomsorgen och ge möjlighet för två inkomsttagare i varje barnfamilj. Det är ett val att ha en ekonomisk politik som inte uppmuntrar kvinnor att söka sig mot arbetsmarknaden.

Skulle kvinnor inom EU arbeta lika mycket som män skulle vårt välstånd öka med en dryg fjärdedel. Sverige har tagit till sig sin läxa och vi sänker nu marginalskatterna för breda kvinnogrupper. Därför ökar också kvinnors arbetskraftsutbud allra mest.

Europa måste fortfarande lära sig sin läxa. Tre steg är utbyggd barnomsorg, särbeskattning och att göra det lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare. Att välja annat är att välja bort både jämställdhet och välstånd.

Nyamko Sabuni
Jämställdhetsminister (FP)