EU-länder på väg mot minskad makt över sin ekonomi

– Det som sker är en tyst revolution – en tyst revolution i form av ett starkare ekonomiskt styre med hjälp av små steg.

Det sa EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i juni förra året när det första initiativet togs till EU:s nya ekonomiska övervakningssystem. EU-parlamentets ekonomiutskott tar i dag ställning till de sex lagförslag som på EU-jargong går under namnet ”sexpacket”.

Det kommer att stärka övervakningen över EU-ländernas ekonomiska politik och ge EU möjlighet att utfärda rekommendationer och varningar om något land inte gör som det ska. Till stor del handlar det om att stärka den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten med hårdare krav på att få ner statsskuld och budgetunderskott och med strängare straff än vad som tidigare varit fallet.

Regeringarna kom överens om sin ståndpunkt i mars och parlamentets utskott, som röstar i eftermiddag, väntas skruva åt tumskruvarna ytterligare.

– Det är viktigt att man skärper synen på den medelfristiga ekonomiska situationen i medlemsländerna och att de måste följa upp rekommendationerna. Kraven på nationell lagstiftning vad gäller skuldsättning ökar och det blir större mått av automatik i sanktionerna om länderna bryter mot reglerna, säger Gunnar Hökmark (M), ledamot i utskottet, till Europaportalen.

En del frågor är parlamentarikerna relativt enade kring. De vill ge EU-kommissionen en starkare roll att göra inspektioner i medlemsländerna för att se att de överenskomna budgetprogrammen följs.

Man vill också att kommissionen, och inte ministerrådet, ska uttala sig om hur bra de nationella planerna för att få ekonomin i ordning ser ut.

Dessutom bör medlemsländer vars ekonomi inte går som planerat bjudas in till parlamentet för att ”förklara sig”.

En fråga där partigruppernas uppfattningar skiljer sig åt handlar om vad som kan anses vara så kallad goda utgifter. När budgetunderskotten ska minskas föreslår kommissionen vad landet bör skära i. Socialdemokraterna anser att investeringar av typen infrastruktur eller forskning inte bör ingå i delen som kan skäras ned, utan utgör goda utgifter.

– Det tror jag inte kommer att gå igenom, för det kan i så fall i princip vara vad som helst, säger Gunnar Hökmark.

I Sverige har farhågor rests för att paketet kan komma att inverka på lönebildningen. De svenska Socialdemokraterna har därför lämnat in ändringsförslag om att nationella modeller bör respekteras och att ändringar i ett lands ekonomiska politik bör baseras på dialoger mellan arbetsmarknadens parter.

Redan i morgon inleds förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet i syfte att jämka ihop de olika positionerna. EU-kommissionen hade hoppats på att få sexpacket klart innan sommaren, men det kan bli svårt.

– I bästa fall kan hela parlamentet vara redo att rösta om paketet i juli, men det är fortfarande mycket oklart, säger en källa på EU-parlamentet.