Länder mörkar om EU:s jordbruksstöd

För några år sedan gick tyska mottagare av EU:s jordbruksstöd, Volker och Markus Schecke och Hartmut Eifert, till domstol. De ansåg att publiceringen av deras namn som mottagare av jordbruksstöd från EU stred mot deras mänskliga rättigheter.  I november förra året gav EU-domstolen dem rätt: att publicera namn på enskilda, eller ”naturliga personer”, som får jordbruksstöd var inte förenligt med Europakonventionen. Bara företagens uppgifter skulle bli offentliga.

Kritik kom som ett brev på posten från de som vill se mer öppenhet kring EU:s jordbruksstöd, inte mindre. Farhågan var att det skulle bli mycket svårare att se vem som får ta del av miljarderna som delas ut varje år.

Nya siffror visar att de fick rätt. En grupp journalister och öppenhetsförespråkare, kopplade till sidan farmsubsidy.org, har i dagarna försökt sammanställa en lista på mottagare av EU:s jordbruksstöd under 2010. Men flera länder, som Frankrike och Storbritannien, har efter förfrågningar inte lämnat ut någon information alls medan andra, som Malta och Irland, bara har lämnat upp till fem procent av informationen som var tillgänglig 2009.

Jack Thurston, grundare av sidan farmsubsidy.org, är i Bryssel för att tillsammans med ett femtontal journalister sammanställa alla tillgängliga data. I två dagar sitter de i en skolsal med stora dataset och Excelark framför sig (som kan hittas här). Han ska också träffa EU-kommissionen för att försöka få fram öppnare regler så fort som möjligt.

– Mer information ger ett mervärde till samhället. Får man veta varför någon får bidrag, och inte bara hur mycket, kan förståelsen och förtroendet för systemet öka bland medborgarna, säger Jack Thurston.

Det finns enstaka länder som föregår med gott exempel: Sverige, Danmark, Tjeckien, Lettland och Ungern har alla lämnat ut alla mottagare av jordbruksstöden. (De största svenska mottagarna finns här.) I Sverige har Jordbruksverket sagt att offentlighetsprincipen inte påverkas av EU-domstolens utslag.

Att länderna lämnar ut olika mycket information kan förklaras med att de definierar ”naturliga personer” olika och att andelen ”naturliga personer” varierar mellan länderna. Att dela upp mottagarna i de olika kategorierna har också visat sig vara svårt, och kostsamt, för vissa länder. Men principen som EU-domstolen stödde i sitt utslag håller inte, menar Jack Thurston.

– Det är inte stöd till enskilda personer eller familjer det handlar om. De får pengarna för att de har ett jordbruksföretag, säger han.

Just nu pågår förhandlingar om hela EU:s jordbrukspolitik. Troligen kommer effekterna av EU-domstolens utslag att leva vidare åtminstone ända tills 2014 då de nya jordbruksstöden träder i kraft. Om det blir mer eller mindre öppet återstår att se.