Läsartext: Romer riskerar få skulden för visumtvång

Jose Manuel Barroso meddelade i Belgrad den 19 maj att EU inte kommer att ställa krav på att Serbien erkänner Kosovos självständighet för att kunna kvalificeras som ett kandidatland. Det finns däremot en rad andra krav och åtgärder som efterfrågas, vilka bland andra inkluderar reformer av det rättsliga systemet, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet, fullt samarbete med Haag-tribunalen samt den senaste frågan om det drastiskt ökade antalet asylsökande inom EU från Serbien som hotar visumfriheten, införd 2009.

Dessa asylsökande kallas i Serbien för ”falska asylsökande” och betraktas ofta som ”ekonomiska flyktingar” vilka söker sig till ett bättre liv i ett annat ekonomiskt utvecklat europeiskt land.  En hög andel av de asylsökande tillhör landets minoriteter och den romska minoritetsgruppen. Det handlar alltså inte om serbiska asylsökande utan om romer från både Serbien och Kosovo, tidigare klassificerade som interna flyktingar, vilka flyr ifrån mindre utvecklade delar av landet. Många hoppas på tillgång till grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter såsom bostad, utbildning och hälsovård medan andra drivs av en befogad fruktan för sitt liv och säkerhet.

I Serbien har inrikesministern Ivica Dacic föreslagit hårdare pass- och gränskontroller som ett sätt att minska andelen asylsökande. Det är ingen lösning på ett bestående komplext problem. Den långsiktiga politiska lösningen bör fokusera på konkreta orsaker till migration, det vill säga avsaknaden av grundläggande ekonomiska och sociala rättigheter. Man bör med andra ord, med eller utan internationell hjälp, bygga adekvata bostäder för den romska minoritetsgruppen och effektivt bekämpa den sociala diskrimineringen som hindrar deras tillgång till utbildning, arbete och hälsovård.

Serbien deltar tillsammans med elva andra europeiska länder i ”Decenniet av romers inkludering 2005-2015”, ett internationellt initiativ och europeiskt politiskt åtagande med målet att förbättra socioekonomiska förutsättningar och social inkludering av romerna. Resultaten av initiativet återstår att analysera i ett land som Serbien där man kämpar med den ekonomiska utvecklingen och EU-reformerna. Det finns dock risk att romer och andra minoriteter ses och behandlas som syndabockar om visumtvånget återinförs medan landet får vänta på att få inleda förhandlingar om ett medlemskap i unionen.