Hemliga dokument: USA-avtal är olagligt

Som Europaportalen tidigare har berättat pågår förhandlingar mellan EU och USA om vilka uppgifter om sina passagerare som flygbolag ska begära in, lagra och sedan lämna ut till amerikansk polis. Uppgiftsinsamlingen kallas PNR, förkortning för Passenger Name Records. EU har lämnat ut sådana uppgifter sedan 2007, ursprungligen med syftet att spåra terrorister. Nu ska avtalet förnyas och USA kräver att få lagra uppgifter i 15 år med det utökade syftet att också bekämpa grov brottslighet.

Nya uppgifter som publiceras  i The Guardian  visar att att EU-kommissionens rättstjänst som analyserat förslaget dömer ut PNR-avtalet som olagligt, i synnerhet vad gäller den långa datalagringstiden. Andra delar som pekas ut är avsaknaden av oberoende insyn och bristande rätt till domstolsprövning. Vidare ifrågasätter juristerna om inte definitionerna på grov brottslighet är så vida att ”ett mycket stort antal brott kan räknas in, som inte kan betraktas som grova”. Som exempel nämner de brott mot invandringslagar och tullregler.

Enligt The Guardian ska Sverige vara en av få EU-länder som trots kritiken stöder avtalet.

– Det är riktigt att Sverige vill se ett PNR-avtal. Utbytet av passageraruppgifter har pågått i flera år med stöd av en ensidig amerikansk deklaration med vissa lösligt formulerade krav på dataskydd. Därför tycker vi att det är bra om vi kan få till ett riktigt avtal med bättre dataskydd. Det skulle vara en stor förbättring jämfört med dagens situation, säger Anna-Carin Svensson, biträdande chef för polisenheten på justitiedepartementet till Europaportalen.

Är inte kravet på 15-års datalagring ett skäl för Sverige att säga nej till avtalet?

– Vi tycker också att 15 år är en lång tid. Men vi tycker att det blir bättre än vad det är i dag. EU är fortfarande i ett förhandlingsläge där vi tittar på olika delar och hur det kan förbättras, så som lagringstid och tydligare definitioner på hur uppgifterna ska användas, säger Anna-Carin Svensson.

Enligt The Guardian är det Sverige, Storbritannien, Irland och Estland som stödjer avtalet. Medan bland andra Tyskland, Frankrike, Italien och Nederländerna är ”mycket kritiska”. Förhandlingarna mellan EU och USA kan vara klar i höst. Det ska sedan godkännas av ministerrådet med samtycke från Europaparlamentet.