Klockan klämtar för eurozonen

Inför tisdagens toppmöte mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och president Nicolas Sarkozy i Paris spekulerar europeisk media om vad som kan göras för att ta eurozonen ur skuldkrisen. Ett förslag som blir allt hetare är att införa en gemensam obligation, så kallade eurobonds eller euroobligationer. Svaret från Tysklands regering har hittills varit ett benhårt nej.

Inte minst för att Tysklands skulle förlora på affären eftersom räntan på euroobligationer skulle bli högre än den på landets egna obligationer.  Men enligt tidningen Welt an Sonntag som citeras av nyhetsbyrån Bloomberg kan en attitydsförändring vara på gång i det ledande kristdemokratiska partiet. Anonyma källor inom regeringskansliet säger till tidningen på söndagen att euroobligationer kan vara en sista utväg för att rädda euron.

Skulle kristdemokraterna byta fot finns det sannolikt en bred majoritet i den tyska riksdagen eftersom oppositionen redan visat sig positiva till en sådan lösning. Vad som kommer att bli den avgörande frågan är hur hårda reglerna ska vara för stater att få låna pengar med hjälp av euroobligationer. Cem Özdemir, ett av det tyska miljöpartiets språkrör, säger till Rheinische Post att euroobligationer blir billigare än jättefallskärmar. Han anser att varje land högst skulle få låna motsvarande 60 procent av sin bruttonationalproduk, BNP. Ytterligare lån skulle länderna få ta upp själva.

Även utanför Tyskland ökar trycket för en lösning. I helgen uttalade sig den italienska regeringen för euroobligationer.  I torsdags var den brittiska finansminister George Osborne mycket tydlig inför underhuset när han pekade på allvaret för brittisk ekonomi om euroländerna inte lyckas lösas skuldkrisen och att euroobligationer därför måste övervägas. Ansvarig EU-kommissionär Olli Rehn har redan lovat utreda frågan.

Men som Europaportalen skrev i förra veckan, är euroobligationer inte bara en utredningfråga om lägre räntor för skuldtyngda euroländer utan i högsta grad en politisk fråga. Med gemensam upplåning tas ett steg mot en fördjupad politisk union vilken kommer att kräva ett folkligt stöd för att bli hållbar. Men euromedborgarnas sammanhållning tycks vara allt annat än stark.  I en färsk opinionsundersökning i Nederländerna, ett av sex euroländer med det högsta internationella kreditbetyget, ville en majoritet (54 %) av holländarna att skuldtyngda länder som Grekland slängs ut ur valutaunionen snarare än att de räddas.

Inför morgondagens toppmöte är locket på åtminstone från tysk sida.

– Vi tänker inte ta upp frågan om Euroobligationer och inget tyder på att den franska sidan ska göra det heller, sade den tyska regeringens talesperson Steffen Seibert till Die Welt på måndagen.