”Risk för en demokratisk baksmälla”

Sedan en tid tillbaka finns en diskussion i EU om euroländerna ska ge upp sina nationella statsobligationer och istället ha en gemensam euroobligation. Därmed skulle ländernas upplåning ske gemensamt. I höst kommer EU-kommissionen med en rapport om hur euroobligationer skulle kunna "förbättra budgetdisciplinen och öka likviditeten på marknaderna". Det meddelade EU-kommissionär Olli Rehn i förra veckan.

I en debattartikel i Dagens Nyheter föreslår ekonomerna Harry Flam och Anders Vredin att Sverige stöder tanken att den europeiska stabilitetsfonden får rätt att ge ut euroobligationer.

–Den nuvarande stödfonden skulle inte räcka till om även Spanien och Italien skulle behöva ekonomisk hjälp. Det skapar oro på marknaden för man vet inte om andra länder vill ställa upp med mera pengar, säger Harry Flam till Europaportalen.

Motståndet mot euroobligationer finns främst hos länder som har det relativt lätt att få lån till lågre ränta framför allt Tyskland.

– Det är förståeligt. En sådan här försäkringslösning kan ha en upplösande effekt på den inhemska ekonomiska disciplinen. Vid en situation då länder behöver ett nödlån måste det kopplas ihop med krav på ekonomiska reformer, precis som idag, säger Flam.

Robert Bergqvist, chefekonom på SE-banken menar att frågan om euroobligationer är för tidigt väckt och kommer inte att lösa dagens statsskuldsproblem. Men det finns även ett demokratiskt problem som underskattas av Europas makthavare.

– Jag är orolig att man fokuserar på fel problem. Euroobligationer kan vara ett verktyg för att förhindra överdriven skuldsättning framåt i tiden. Men det innebär också ett steg mot en politisk union och då måste man ha ett brett folkligt stöd. Jag tycker mig inte se det i Europa idag och det gör mig orolig att politikerna fortsätter mot en politisk union utan förankring hos euromedborgarna. Om man skapar ett växande förtroendegap mellan politiker och medborgare kan det ge en politisk och demokratisk baksmälla.

Hur skulle politikerna få ett sådant folkligt stöd?

– Man måste förklara och föra en dialog med medborgarna. Det tyskar och fransmän får läsa om är att deras länder ska ställa upp med pengar utan att det förklaras varför. Euroobligationer är inte lösningen på den kris vi har i Europa. Den grundläggande frågan som måste ställas och besvaras innan man fortsätter mot en politisk union är huruvida valutaunionen är bra för de 17 länder som deltar och för resten av världen, säger Robert Bergqvist.

Cecilia Hermansson, chefekonom vid Swedbank, lyfter också politiska problem kring euroobligationer.

– Jag ser det som en rimlig väg framåt att man får en ökad finanspolitisk koordinering och att man utvecklar en obligationsmarknad för euron. Räntorna skulle bli lite högre för länder som Tyskland men väsentligt lägre för andra länder. Risken är att man inte har befolkningen med sig i de länder som skulle missgynnas.

Ekonomerna vill se en större aktivitet från svensk sida för att lösa den ekonomiska krisen.

­– Det spelar egentligen inte stor roll om det är ett land i eurozonen eller ett land i EU som behöver hjälp. Jag tycker vi ska ställa oss frågan om Sverige kan göra något för världsekonomins tillfrisknade. Särskilt som vi är väldigt beroende av omvärlden har vi ett intresse av att lösa problemen, säger Robert Bergqvist.

– Det viktigaste just nu är inte att vi är med och stöttar upp räddningsfonden även om vi skulle kunna och säkert även tjäna på det. Det är viktigare att vara med i dialogen kring hur eurozonen ska utvecklas framöver inte minst för att vi själva ska kunna gå med i valutaunionen en dag, säger Cecilia Hermansson.