Sverige backar upp Moldavien på EU-toppmöte

I tisdags besökte den moldaviska premiärministern Vladimir Filat Sverige med en stor regerings- och handelsdelegation för att utveckla de ”utmärkta relationer” som länderna, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt som tog emot, har med varandra.

Sverige är det land i EU som ger mest ekonomiskt stöd till Moldavien. Inför EU:s toppmöte 29-30 september i Warszawa kring det Östliga partnerskapet har Sverige stora förhoppningar på premiärminister Filat och hans liberala reformivrare.

– Vi tror att Moldavien har en mycket intressant framtid som ett gott exempel på reformorientering. Vi har haft en del bakslag med andra länder i partnerskapet, men inte med Moldavien, säger Fredrik Reinfeldt till Europaportalen.

Samtidigt är Moldavien ett land med stora problem, inte minst ekonomiska och politiska. Landet befinner sig i dag i det europeisk bottenskiktet vad gäller pressfrihet och korruption. Enligt organisationen Reporters without borders  har friheten för media på senare år ökat markant  medan Transparency International rapporterar ökad korruption under 2010.

Är du nöjd med det moldaviska reformtempot?

– Vi  har gått igenom en del diskussioner som finns i Moldavien, bland annat kopplat kring konstitutionella problem de har kring val av president. Vi har också diskuterat en antidiskrimineringslagstiftning som fanns förberedd, men som sedan drogs tillbaka. Nu hoppas vi att den ska kunna antas av Moldaviens parlament. Sedan har vi samtalat om att upprätthålla ett rättssystem och viktiga statliga funktioner, säger Reinfeldt.

Känns Moldavien skakigt med tanke på vad du berättar nu?

– Nej, det är ju en process mot ökad integration, där vi får minnas att premiärminister Filat vann folkets stöd för att inleda en Europainriktad integration. Men det handlar om ett par år i ett land som bara haft 20 år av självständighet. Här finns ett tydligt ledarskap och en tydlig vilja, förklarar Reinfeldt.

Syftet med det Östliga partnerskapet är att locka sex forna Sovjetrepubliker till nära ekonomiska och politiska relationer med EU. Med hjälp av principen ”mer ger mer” ska länder som anstränger sig för att modernisera och reformera belönas med ekonomiska fördelar som handelsavtal och visumlättnader. Samtidigt gäller den omvända principen ”mindre ger mindre”. Typexemplet är Vitryssland som är placerat i det Östliga partnerskapets frysbox i väntan på några första reformsteg från regimens sida.

I bakgrunden lurar Ryssland och dess växande ambitioner att återfå något av sitt forna inflytande i östra Europa. Nyligen erbjöds Moldaviens grannland Ukraina lägre gaspriser mot att Ukraina gav Ryssland inflytande över sina gasledningar och gick in i en tullunion med Ryssland. Inviten avvisades och Ukraina förklarade att deras mål låg i ett fördjupat samarbete med EU inom ramen för Östliga partnerskapet.

Moldaviens premiärminister Vladimir Filat har stora förhoppningar på att det Östliga partnerskapet ska leda till ett framtida EU-medlemskap. Enligt Filat stödjer upp till 70 procent av medborgarna ett sådant steg.

– Så vi kan till och med exportera en del av vår EU-optimism, säger Filat till Europaportalen under sitt besök i Stockholm.

När tror du att Moldavien är EU-medlem?

– När vi har uppnått det som krävs för medlemskap. Men vi har aldrig diskuterat ett datum eller tidpunkt för det. Vi vill inte bli EU:s askunge utan vi ska vara färdiga i alla avseenden, både institutionellt och ekonomiskt, för att inte skapa problem för EU.  

Det jordbruksbaserade Moldavien är Europas fattigaste land. BNP per person är 2500 dollar och i nivå med utvecklingsländer i andra världsdelar.

Vad kommer ett framtida Moldavien att bidra med till EU?

– Först av allt utbildade och hårt arbetande människor, men också en justering av EU:s yttre gräns.

Men det är ingen gräddfil Filats Moldavien har in i EU. Landet måste överkomma flera stora hinder innan moldaviska politiker kan ta plats i Bryssel och Strasbourg.

– Det finns många problem. Men det största problemet skulle kunna vara bristen på politisk vilja, men det gäller inte oss. Vi har de förutsättningar som behövs för att fortsätta med de nödvändiga reformerna. Sedan två tillbaka är fokus på EU och en politik fylld med konkreta reformer.

När tror du att Moldavien har ett frihandelsavtal med EU?

– Vi hoppas att förhandlingsstarten ska kunna offentliggöras i samband med EU:s toppmöte om Östliga partnerskapet i slutet av september. Vi kommer sedan att arbeta skyndsamt med det. Men jag vill också säga att Moldavien redan har vissa handelslättnader sedan tidigare.

Så ni är ganska hoppfulla då?

– Mer än så. Vi är redan mästarna i det Östliga partnerskapet men det är inte tillräckligt. Vi vill vara bäst bland våra grannländer också.

Ett hinder mot Moldaviens EU-anslutning är de ständigt kvarhängande problemen för landets journalister och den höga graden av korruption. Moldavien låg 2010 på plats 75 i världen när det gäller pressfrihet och plats 105 i världen när det gäller frihet från korruption. Filat suckar djupt när ämnet kommer på tal.

– Jag har kämpat på gatan för pressfriheten mot kommunistregeringen. Sedan vi kom till makten för två år sedan har fyra större privata radiostationer öppnat. I dag är det ingen som lägger sig i vad pressen skriver. Jag ser inte pressen bara som informationsspridare utan de är också en maktfaktor med uppdrag att granska regeringen. Personligen ser jag media som en partner för europeiseringen av landet.

– Korruption är ett allmänt problem som inte bara gäller Moldavien. Vi är bestämda att bekämpa detta och rör oss framåt i frågan. Men reformeringen av juridiken är komplex och jag måste erkänna att korruptionsbekämpning inte är en lätt uppgift.

Många har misslyckats att bekämpa korruptionen. Tror du att ni kan lyckas?

– Vi har inget val, vi måste klara det.