Allt fler ifrågasätter krispaketet

Marknaderna jublade i torsdags då krispaketet i Bryssel sett dagsljus efter en lång natts överläggande. Men efter den inledande lättnaden börjar alltfler ifrågasätta paketet. Det är framförallt i de små detaljerna som tveksamheterna grasserar.

Guntram Wolff, analytiker på tankesmedjan Bruegel i Bryssel, menar att uppgörelsen är ett steg i rätt riktning men att det i slutänden med säkerhet kommer att misslyckas med att sätta euron på en stabil kurs igen.

De oklarheter som det spekuleras kring är dessa:

• Storleken på krisfonden EFSF. Det kan ta veckor innan alla detaljer är klara.
• Vem som ska finansiera den utökade krisfonden.
• Hur många banker kommer klara en 50-procentig nedskrivning av grekiska skulden.

Inte ens Angela Merkel själv visste hur stor krisfonden kommer att bli.

– Det är ett approximerat värde, tillkännagav hon efter mötet på torsdagsmorgonen.

1000 miljarder euro är den siffra som de flesta uppskattar storleken på EFSF till. Men enligt Internationella valutafonden, IMF, måste den vara minst dubbelt så stor för att skydda euron om exempelvis Italien går samma väg som Grekland.

Ekonomen Ivan Van de Cloot på tankesmedjan Initera sade under torsdagen till belgiska Radio 1 att han tvivlade på att många banker skulle kunna stå emot smällen att skriva ned den grekiska skulden med 50 procent.

– De banker som i somras kunde sälja sina grekiska obligationer till Europeiska centralbanken ECB med en förlust av 20 procent har redan gjort det. De som inte ens kunde ta en 20-procentig förlust då kommer inte kunna ta en på 50 procent, sade han.

Redan timmar efter att eurozonens ledare hade kommit överens om krispaketet tog Frankrikes president Nicolas Sarkozy upp telefonluren och ringde Kina för att be dem investera i EFSF.

Kina verkar dock tveka.

– Vi måste så klart vänta till strukturen är helt tydlig, sade en av Kinas vice finansministrar, Zhu Guangyao, rapporterar amerikanska tidningen Wall Street Journal.