Calmfors dömer ut S-stöd till euroobligationer

Inför en närmast fullsatt andrakammare i riksdagen på torsdagen diskuterade inbjudna ekonomer eurokrisen med finansutskottets ledamöter.

– Man måste komma till skott med en skuldavskrivning för Grekland på minst 50 procent, sade Lars Calmfors.

Han ville också att euroländernas krisfond, EFSF, skulle ges betydligt mer pengar än de 440 miljarder euro som den förvaltar i dag. Samtidigt borde fonden kunna agera mot krisens följdverkningar och fungera som en bankakut.

Calmfors gick sedan över till att kommentera EU-kommissionens kommande förslag om att införa euroobligationer som ett sätt att utjämna statsskuldsräntorna mellan välskötta och mindre välskötta euroländer. Ett förslag som stöds av de svenska Socialdemokraterna.

– Jag förstår inte riktigt var Socialdemokraterna har hamnat när det gäller euroobligationer. Det skulle krävas en så långtgående integration att det verkar politisk helt orealistiskt att få till stånd. Det skulle ge en mer långtgående integration än mellan amerikanska delstater som lånar var och en för sig. Att få politiskt väljarstöd för detta har jag väldigt svårt att se. Att skapa ett system som tar bort marknadsdisciplinen skulle vara fullständigt katastrofalt, sade Calmfors

Socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Tommy Waidelich tog Calmfors kritik med ro.

– Jag tror precis som Calmfors att detta inte går att genomföra snabbt men jag tror att det kommer att komma förr eller senare. Men det är inte marknaden som ska disciplinera länderna i det här fallet eftersom det är marknaden som skapat problemen. Marknaden kan vara en bra tjänare men är en usel herre, sade Waidelich.

Ett annat alternativ för att lösa Greklands akuta skuld- och tillväxtskris är att landet helt sonika lämnar eurosamarbetet och skapar en egen valuta.

– Tänker man bara på Grekland skulle det vara bra för dem. De skulle kunna gå över till en egen valuta som faller i värde. Då skulle de få tillväxt i ekonomin ungefär som Sverige fick i början på 1990-talet. Skillnaden är att det skulle vara ytterligt problematiskt för andra länder som skulle få spekulationer mot sig om att de kan tänkas stå i tur för att lämna samarbetet. Räntorna skulle stiga, risken för att vi får bankanstormningar ökar och en väldigt svår situation att hantera uppstår, sade Calmfors efter debatten till Europaportalen.

Calmfors fick mothugg av professorskollegan vid Stockholms universitet, ekonomen Martin Flodén, som också satt i panelen.  

– Jag har svårt att förstå att det skulle bli en katastrof inom euroområdet om Grekland lämnar. Det är klart att det kommer att bli stora förluster när den grekiska statsskulden blir mindre värd men det blir den ju också om skulden skrivs ner. Utlåningen till grekiska banker kommer att bli nästan värdelös, men det kanske den blir ändå. Jag har svårt att se skillnaden för de andra euroländerna. Däremot skulle euroländerna få ökad trovärdighet av sin hantering av de återstående länderna. Då visar man att den grekiska situationen inte är acceptabel.