EU-kommissionen vill ha nya ekonomiska straff

Kampen om en tredjedel av EU:s budget, motsvarande 376 miljarder euro, inleddes på torsdagen mellan EU:s länder, regioner och städer när EU-kommissionen släppte sitt förslag för hur den så kallade sammanhållningspolitiken ska se ut under åren 2014-2020.

De nästan 3400 miljarder kronorna ska gå till olika projekt i till exempel infrastruktur eller miljöteknik som syftar till att skapa jobb och tillväxt i främst de fattigare delarna av unionen, det vill säga där BNP ligger under tre fjärdedelar av EU-snittet , bland andra Bulgarien, Rumänien och Baltikum.

En nyhet i förslaget är att de länder som inte följer EU:s regler ska kunna bli utan pengar. Till exempel måste ett land som söker om pengar för att modernisera sin avfallshantering ha infört alla EU:s miljölagar till fullo, annars blir det nej till bidragsansökan.

Men bidragen ska också kopplas till hur ett land sköter sin ekonomi i stort. Har man stora budgetunderskott eller statsskulder och därmed bryter mot reglerna i den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten kan kommissionen dra tillbaka bidragen och avbryta de projekt som redan påbörjats.

– För första gången får kommissionen rätt att gripa i förebyggande syfte. I dag kan vi bara be en medlemsstat om att revidera ett projekt om vi upptäcker några fel här och där, sade regionkommissionären Johannes Hahn.

Han konstaterade att om ett land inte följer reglerna ska straffet bara användas i sista hand och det innebär inte att alla bidrag dras tillbaka omedelbart.

– Om det är till exempel Ungern som slarvar skulle vi kunna börja med att stoppa bidragen ur vår fiskerifond, sade Hahn med ett leende.

Att man vill straffa budgetsyndande länder tycks kunna bli en stridsfråga. Socialdemokraterna i EU-parlamentet, som redan anser att de nyss antagna hårdare EU-budgetreglerna i de så kallade sexpacken, går för långt protesterade mot de nya bestraffningsmöjligheterna.

– I dessa kristider är solidaritet nyckeln. Vare sig det är mellan EU:s regeringar, på regional och lokal nivå eller mellan EU-medborgare måste vi se till att ingen sackar efter. Vår grupp kommer att motsätta sig alla försök att bryta mot denna solidaritet. EU-medborgare bör inte straffas för de svårigheter som deras regeringar har att minska de offentliga underskotten, sade Stephen Hughes och Patrizia Toia i ett gemensamt uttalande.

Även den konservative franska ledamoten Elisabeth Morin-Chartier var missnöjd med att länder med en besvärlig ekonomisk situation ska bli av med sina EU-bidrag.

– Vi kan inte dubbelbestraffa länder som redan har det svårt, sade hon.

EU-parlamentet och ministerrådet ska nu ta sig an förslaget till ny sammanhållningspolitik och väntas inte bli klara före slutet av 2012.