Grekiskt krislån hotas av slovakisk motvilja

Utbetalningen hänger på att euroländerna får igenom uppgörelsen om krisfonden EFSF från den 21 juli i år, något som framstår som allt mer osäkert i och med att det slovakiska parlamentet lutar åt ett nej i kvällens omröstning. Det lilla regeringspartiet Frihet och Solidaritet (SaS) vägrar att delta med lån till Grekland, som man menar är ett rikare land som inte har hushållit med sina pengar.

I debatten i parlamentet på tisdagen sade talmannen och partiledaren för Richard Sulik SaS att han ”hellre ses som en outsider i EU än skäms inför sina barn”. Blir det ett nej i Slovakien riskerar också regeringen att falla, då premiärminister Iveta Radičová kopplat ihop frågan med en misstroendeomröstning.

I ett uttalande efter att inspektionerna på plats i Grekland avslutats säger trojkan att man har nått en överenskommelse med de grekiska myndigheterna om vilken politik som behövs för att Grekland ska komma på rätt spår igen.

Trojkan menar att Grekland kan uppnå målet om ett budgetunderskott på 14,9 miljarder euro för 2012 men för åren 2013-14 kommer fler åtgärder att behöva vidta. För att de åtgärderna inte ska kväva de små tecken på tillväxt som finns måste Grekland skära ner ytterligare på utgifterna, skriver trojkan.

Vidare har de utlovade privatiseringarna gått betydligt sämre än förväntat, beroende dels på en bristfälligt förberedande av försäljningarna, dels på ett sämre marknadsläge. Avgörande är att privatiseringarna inte påverkas av politiska påtryckningar, konstaterar trojkan.

Den grekiska regeringens försök att reformera ekonomin får både ris och ros. Trojkan beskriver beslutet om att avskaffa regeln om en automatisk förlängning av kollektivavtalen som ett stort steg framåt som ”försäkrar flexibiliteten i arbetsmarknaden som behövs för att skapa tillväxt och minskar risken för att arbetslösheten fastnar på en hög nivå”. Samtidigt har reformerna på andra områden har varit för långsamma.

För att Grekland ska lyckas krävs det att den privata sektorn är med och deltar, enligt den överenskommelse som gjordes mellan euroländerna den 21 juli i år, skriver trojkan. Då föreslogs att banker ”frivilligt” skriver ner sina fordringar på Grekland med cirka 21 procent, men aptiten hos bankerna att gå med på det har varit begränsad.

I går sade dock eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker att skulderna kan komma att skrivas med mer än 60 procent, ett uttalande som i dag dementerades av hans talesperson som sa att nedskrivningarna kunde gå längre än de överenskomna 21 procenten men inte gick att preciseras mer än så.

EU:s ordförandeland Polen meddelade på tisdagen att eurogruppens och EU-ländernas finansministrar kommer att hålla möten bara ett par dagar innan stats- och regeringscheferna träffas i Bryssel söndagen den 23 oktober, ett möte som på måndagen sköts upp för att få mer tid för att komma fram till en lösning på hur Grekland ska hanteras och hur man ska pumpa in pengar i Europas banker.