”Resultatet kommer lätta hela världen”

Klockan fem i fyra på torsdagsmorgonen kallades det till presskonferens, efter nästan tio timmars förhandlingar. Kvällen hade inletts med att EU-ledarna diskuterat hur en rekapitalisering av bankerna ska gå till. Efter att Fredrik Reinfeldt och de andra eurolösa stats- och regeringscheferna lämnat spelplanen passades bollen över till euroländerna för att lösa upp den största knuten, skuldavskrivningen till Grekland.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy gav den första presskonferensen.

– Vi har förhandlat långa timmar, men jag tror att resultatet kommer att lätta hela världen, sade han.

Överenskommelsens hörnstenar är dels att Greklands lån skrivs ned med 50 procent, dels att krisfonden EFSF får en utlåningskapacitet på omkring 1000 miljarder euro. Bankernas förhandlare från Internationella finansinstitutet hade inför mötet meddelat att smärtgränsen låg på 40 procent. Men Angela Merkel och Nicolas Sarkozy lyckades tillsammans med Internationell valutafondens chef Christine Lagarde pressa upp nedskrivningen ytterligare tio procentenheter till 50 procent.

Nedskrivningen innebär att den grekiska skulden minskas till 120 procent av BNP år 2020, vilket fortfarande är dubbelt så mycket som reglerna i eurozonen tillåter. I reda pengar handlar det om att den grekiska skuldbördan minskas med 100 miljarder euro, enligt Nicolas Sarkozy.

Alla detaljer kring nedskrivningen är dock inte klara än, finansministrarna måste finslipa formuleringar och det återstår att se hur många banker som går med på beslutet..

Utöver nedskrivningen får Grekland ett nytt stödpaket på 100 miljarder euro för årskiftet.

Tidigare under kvällen hade EU:s stats- och regeringschefer enats om att bankerna måste ha en kapitaltäckning med minst nio procent. Priset för att genomföra denna rekapitalisering uppskattas till 106 miljarder euro. Pengarna ska i första hand komma från aktieägarna.

Under kvällen enades eurozonens ledare om att öka övervakningen och styret av ekonomin i euroländerna. Dessutom gavs Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, i uppdrag att undersöka vilka möjligheter som finns för att stärka den ekonomiska unionen, inklusive en eventuell fördragsförändring. En första rapport ska vara klar i december i år.

Men alla är inte lika övertygade om att detta kommer att lösa den ekonomiska krisen. Boele Staal, ordförande för Föreningen för nederländska banker säger till Radio 1 att han är pessimistisk.

– Det har gjorts för lite för att angripa orsakerna till krisen, sade han.

Enligt Boele Staal ligger problemet snarare i att länders statsskulder har fått dra i väg.

Till belgisk tv sade ekonomiprofessorn, Paul De Grauwe, att det är bättre än inget, men fortfarande inte tillräckligt.

– De 1000 miljarder euro som krisfonden EFSF ska garantera räcker inte om man sätter det i perspektiv med att den italienska skulden uppgår till nästan det dubbla, sade han.

Chefsekonomen för UBS-banken, Andreas Höfert, sade till den schweiziska tidningen Neue Zürcher Zeitung, att en 50-procentig nedskrivning av den grekiska skulden är för lite.

– 60-70 procent hade varit bättre, menade han.

Trots att börserna reagerade positivt på beslutet tror Andreas Höfert att marknaderna om några dagar eller veckor kommer att falla tillbaka på att det var ”för lite, för sent”.