Euroländernas samarbete förstärks

EU-kommissionen lanserar sina senaste vapen i kampen mot eurokrisen, euroobligationer, skarpare budgetövervakning av euroländerna och nya ekonomiska mål för 2012.

– Det handlar om stabilitet och en stärkning av det ekonomiska styret, sade José Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande, när han tillsammans med ekonomikommissionär Olli Rehn presenterade förslagen på onsdagen.

Barroso drog paralleller till USA när han lade fram förslaget om euroobligationer.

– Det skulle kunna leda till en större ekonomisk samordning och skapandet av en mycket större och en än mer likvid marknad för obligationer – jämförbar med den som finns i USA, sade Barroso.

Förslaget om budgetövervakning handlar om att EU-kommissionen ska få ett ökade möjligheter att granska euroländernas budgetar, och eventuellt begära ändringar, innan de klubbas genom i de nationella parlamenten. Om kommissionen hittar poster i budgetarna som inte är i linje med rekommendationerna kan den be länderna göra om den. Euroländerna efterfrågade ett sådant instrument på sitt senaste toppmöte den 26 oktober i år. De vill att EU ska kunna ta misskötsamma länder i örat innan det är för sent.

I de nya ekonomiska målen för 2012 listar kommissionen EU:s fem viktigaste prioriteringar för nästa år. Dessa ska fungera som en ledstjärna för EU-ländernas regeringar när de sätter budgeten för 2012. Tillsammans med den skärpta kontrollen av euroländernas budgeter bygger detta förslag vidare på det så kallade sexpacket som syftar till en ökad ekonomisk styrning i euroområdet. EU-kommissionen har dock bara mandat att övervaka euroländernas budgetar.

Euroobligationerna, eller stabilitetsobligationer som kommissionen valt att kalla dem, innebär att alla euroländer står som garanter bakom de lån enskilda medlemsländer tar. I praktiken betyder det att Tyskland, valutaområdets ekonomiska motor, går i borgen för krisande länder som Grekland, Italien och Portugal. Investerarna kräver så höga räntor för att låna ut pengar till dessa länder så att de inte längre har råd. Om euroobligationerna blir verklighet kommer räntorna i dessa länder att bli lägre eftersom de har Tyskland i ryggen.

Förslaget om euroobligationer, är en så kallad grönbok, vilket innebär att det inte är ett skarpt förslag från EU-kommissionen utan det ska skickas ut på remiss till olika aktörer. Först när kommissionen fått höra vad de, framför allt medlemsländerna, tycker kommer ett konkret förslag.

Redan långt innan euroobligationerna presenterades har de gett upphov till en het debatt om vilka konsekvenser de får.

– Euroobligationer kommer troligen att ge upphov till stabilare lånekostnader för medlemsländerna och en effektivare marknad. Men de skulle också minska disciplinen i medlemsländer, sammanfattade Ollie Rehn, EU-kommissionär med ansvar för ekonomiska frågor.

– Euroobligationer skulle bara vara meningsfulla under förutsättning att det ekonomiska styret i euroområdet stärks, sade Rehn.

Kommissionen presenterade tre olika förslag på euroobligationer. Två av dem kommer att kräva en fördragsändring för att kunna bli verklighet, vilket innebär att det skulle ta ytterligare tid att förverkliga förslaget om euroobligationer.