Europa håller andan inför EU-toppmöte

Uppspelet inför dagens och fredagens EU-toppmöte i Bryssel saknar inte dramatik. Risken finns att 15 euroländer och EU:s egna krisfond EFSF får sänkt kreditbetyg.

En förstärkt brandvägg planeras för att hindra att krisen sprider sig. Två olika lösningar till skärpta budgetregler finns på bordet, det ena ett förslag från Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet, och det andra kommer från Tyskland och Frankrike.

Pressen på EU-ländernas stats- och regeringschefer att leverera en trovärdig lösning på skuldkrisen i euroländerna har sällan varit större.
 
Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) var försiktigt positiv när han efter riksdagens EU-nämndsmöte på onsdagen mötte journalisternas frågor.

– Nu finns inom räckhåll möjligheten att mer kraftfullt få på plats många av de delar som Europa och världen länge har efterfrågat, sade Reinfeldt.
 
Stats- och regeringscheferna väntas ta ställning till de olika förslagen till regelförändringar som delvis är lika. Skillnaden ligger bland annat i att Tyskland och Frankrike vill ge EU-kommissionen en starkare roll i krishanteringen. Men det kanske viktigaste är att det som Herman Van Rompuy föreslår, ändringar i föredragets protokoll 12,  är mindre omfattande och kan därför sannolikt antas av Europeiska rådet och EU-parlamentet. Medan det tysk-franska förslaget är mer långtgående och kräver en nationell ratificering av parlamenten och i vissa länder folkomröstning. Sverige stödjer Van Rompuys förslag.

En annan större fråga för EU är att förstärka den finansiella brandvägg som ska hindra krisen från att sprida sig och samtidigt lugna ned marknaden och skapa en större trovärdighet kring euroländernas krishantering.

Här föreslås en trestegskombination av nuvarande EU-krisfonden EFSF med 440 miljarder euron som inte avvecklas som först var tänkt, den kommande, permanenta, EU-krisfonden ESM med 500 miljarder euro tidigareläggs och ett större lånepaket från Internationella valutafonden, IMF, tillkommer.
 
EU-nämnden gav klartecken till att Sverige ska vara öppet för att låna ut "betydande belopp” till euroländerna via IMF till marknadsmässig ränta.  Reinfeldt ville inte närmare gå in på hur mycket Sverige kan tänka sig bidra med.

– Det rör sig om betydande resurser från svensk sida och kräver godkännande av Sveriges riksdag, sade Fredrik Reinfeldt.
 
Oppositionens Marie Granlund (S), vice ordförande i EU-nämnden, gav regeringen sitt stöd när det gäller Van Rompuys förslag och det svenska IMF-agerandet. Däremot kritiserade hon själva EU-processen kring krishanteringen.

– Ett väldigt stort problem just nu med den demokratiska kontrollen och diskussionen kring förslagen. Ett fåtal länder som Tyskland och Frankrike har tagit på sig rollen att leda Europa. Vi andra känns inte så viktiga att vi får lov att vara med, sade Marie Granlund i EU-nämnden.