Läsartext: EESK vill få bort barnaga i EU

Under decembermötet tog vi i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) bland annat upp frågorna om matutdelning till de fattiga och barnens rättigheter.

Den första frågan gällde utdelning av livsmedel till de sämst ställda i den Europeiska unionen.

Bakgrunden till utdelningen av livsmedel till de sämst ställda är den stränga vintern 1986-1987. Sedan dess har EU genom olika hjälporganisationers försorg delat ut mat gratis till de allra fattigaste inom unionen ur de så kallade interventionslagren.

Metoden ger EU en möjlighet att nå två olika mål samtidigt, nämligen att hjälpa de fattigaste i unionen samtidigt som man bidrar till viss stabilitet på jordbruksmarknaden.

Reformerna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik och de höga marknadspriserna har minskat interventionslagren betydligt under de senaste åren.  

EU:s utvidgning ledde till att EU-kommissionen 2009 höjde livsmedelsprogrammets anslag. Sedan dess har ett antal förslag till att göra programmet permanent tagits fram. I ministerrådet har man dock ännu inte kunnat uppnå tillräcklig majoritet för dessa ändringar.

EESK behandlade i december EU-kommissionens förslag att göra nedskärningar i budgeten för programmet för 2012. EESK skriver i sitt yttrande att antalet fattiga i EU ökar. År 2010 var de 18 miljoner i de 20 medlemsländer där programmet med matutdelning pågår, att jämföra med 13 miljoner 2008. Sverige är ett av de länder som inte infört hjälpprogrammet.

EESK förordar att ett förslag läggs fram som ger medlemsländerna möjlighet att göra uppköp på marknaden för att komplettera interventionslagren. EESK ger dessutom sitt fulla stöd till förslaget att programmet ska få dubbel rättslig grund, så att det både svarar mot målen i den gemensamma jordbrukspolitiken och stärker den sociala sammanhållningen i unionen. EESK påminner om EU 2020-strategin, som innehåller mål om fattigdomsbekämpning.

Ett annat yttrande på mötet gällde EU-agendan för barns rättigheter. Att främja och skydda barns rättigheter hör till de målsättningar som fått ökad tyngd i och med Lissabonfördraget. Men synen på barns rättigheter är olika i medlemsländerna, vilket frågan om barnaga är ett tydligt exempel på.

EU-kommissionen skriver i sitt förslag att tiden är mogen att omsätta politiska mål i praktisk handling. I framtiden bör all EU-politik som direkt eller indirekt rör barn utformas, genomföras och övervakas med hänsyn till principen om barnets bästa, som det kommer till uttryck i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i FN:s barnkonvention. EESK ställer sig förstås positiv till kommissionens förslag.

Vi var en grupp svenska ledamöter som lade fram ett ändringsförslag till EESK:s yttrande. Anledningen var att ingenstans i kommissionens förslag står det något om barnaga.

Enligt Rädda Barnen har idag endast 16 av de 27 EU-länderna förbud mot alla typer av våld mot barn. Föräldrars frihet att uppfostra sina barn går i en del länder tyvärr före barns rätt att inte bli slagna. Barns rättigheter kränks av dem som barnen borde kunna lita på mest, det vill säga de vuxna i familjen som de lever med.

Att tillåta våld mot barn i uppfostringssyfte står i strid med de gemensamma värderingar som alla EU-länder valt att stå bakom, argumenterade vi svenska ledamöter i EESK.

Vårt förslag var att skriva in att ”… EESK fördömer allt användande av våld mot barn, även det våld som används i ”uppfostringssyfte” i hemmet. Kommittén uppmanar därför alla medlemsstater att lagstifta om ett förbud mot barnaga…” Eftersom kommittén har ledamöter från alla länder, var vi osäkra på hur förslaget skulle tas emot. Det var spännande in i det sista, och vi kunde därför känna oss extra glada när förslaget gick igenom!

Nu får vi hoppas på att detta ställningstagande omsätts i praktiken, så att barn i alla EU-länder får rätten att slippa bli slagna hemma, och att EU-länderna kan arbeta med större trovärdighet för att FN:s barnkonvention ska bli verklighet i hela världen.