Grekiska regeringen: Vi måste få krislån eller lämna euron

I mitten av mars måste Grekland få fräscha pengar för att inte gå omkull. Ett krislån på 89 miljarder euro väntar om grekerna klarar av att dra åt svångremmen ännu hårdare.

– Uppgörelsen om nödlånet måste undertecknas annars riskerar vi att hamna utanför marknaden och utanför euron, sade Pantelis Kapsis, talesperson för den grekiska regeringen till Skai TV i förra veckan.

Den grekiske premiärministern Lucas Papademos ska nu diskutera med de tre ledarna i koalitionsregeringen hur landet ska kunna tillmötesgå de krav som långivarna ställer på Grekland för att betala ut den nya krislånet.

Långivarna, den så kallade trojkan – EU-kommissionen, den Internationella Valutafonden, IMF, och den Europeiska centralbanken, ECB – kommer till Grekland den 16 januari för att förhandla om detaljerna kring krislånet.

I ett internt dokument som den tyska tidningen Der Spiegel kommit över tvivlar IMF på att grekerna kommer kunna få in mer pengar till statskassan.

Valutafonden menar att grekernas framsteg med att samla in skatter är för dåliga och att intäkterna från privatiseringar är under förväntningarna.

Den tjeckiske riskbankschefen Miroslav Singer menar att enda möjliga lösningen för Grekland nu är att lämna valutasamarbetet.

– Det grekiska fallet går inte att lösa på annat sätt än genom landet lämnar euron och därefter devalverar den inhemska valutan, sade Miroslav Singer till den tjeckiska dagstidningen Hospodářské noviny på måndagen.

Den tyska förbundskanslern Angela Merkel uppmanade på måndagen Grekland att skynda på de åtgärder som krävs för att landet ska kunna få ytterligare krislån.

Den 20 mars behöver Grekland pengarna för att kunna betala tillbaka gamla lån på 14,5 miljarder euro. Om landet inte får krislånet på 89 miljarder euro hotar bankrutt.

Lånet till Grekland uppgår sammanlagt till 130 miljarder euro, men betalas ut i delbelopp först när landet visat att de uppfyllt de krav som trojkan ställer.