Marit Paulsen: Vi är alla däggdjur

Marit Paulsen (FP) håller hov i Östermalmshallen i Stockholm när Europaportalen anländer till den utlovade räkmackan för att lyssna till visioner om ny djurskyddsstrategi för EU för 2012 - 2015. Marit Paulsen, 72 år, en av Europapolitikens grand old ladys, har fått Europaparlamentets förtroende att leda arbetet att förbättra djurskyddet. Med sig in i förhandlingarna mot EU-kommissionen och ministerrådet har hon inte bara sedan två år ett stort stöd från parlamentets olika politiska grupperingar utan också en växande europeisk opinion för bättre djurskydd.

– Synen på djur och djurens välfärd skiljer sig stort åt, säger Marit Paulsen som ser ett delat Europa: I nordvästra Europa dit Sverige tillhör finns det en utvecklad djurskyddslagstiftningen medan det motsatta förhållandet råder i sydöstra delen av EU.

– Nu ska jag säga något som är ohyggligt kontroversiellt, säger Marit Paulsen för att fånga uppmärksamheten: Ni såg för några veckor sedan kanske ett TV-inslag om djurtransporter till Turkiet. Fyra seriösa europeiska djurskyddsorganisationer beräknar att 67 procent av transporterna inte uppfyller kraven i transportdirektivet. Medan en tredjedel av transporterna till Turkiet följde regelverket.

– Ska jag betrakta det som en framgång eller ska jag se det som en fasansfull bakläxa att två tredjedelar inte följer reglerna? Hade man gjort den här undersökningen för fem eller tio år sedan så hade det varit nittiofem till hundra procent som inte följde föreskrifterna. Så långsamt och alldeles för långsamt händer det något. Det här är inte enkelt att ta ställning till och jag vet inte vad jag ska tycka, säger hon.

Frankrike har praktiskt taget inga specifika lagar om djurskydd berättar hon. Men där går nästa sextio procent av all kycklingproduktion som djurskyddsstämplat. Inte för omsorg om djuren utan för att producenten vill åstadkomma en godare smak på maten.

–  Så vi har lite olika kulturer och utgångslägen för hur vi hanterar djuren i Europa, säger Paulsen.

Vad är det viktigaste för dig att uppnå med EU:s kommande djurskyddsstrategi?

– Det mesta av strategin har urvattnats av EU-kommissionen. Så jag kommer att försöka återföra alla detaljerna. Där ligger frågan om antibiotikaresistens, där finns djuromsorgen med alla kvalitetsbegrepp. Det är viktigt att få med de öst- och sydeuropeiska länderna, säger Paulsen.

Hon betonar att de som vill sälja djurprodukter i EU ska tvingas leva upp till ett baskrav på djurvård. EU-lagen kommer att vara en ramlag som fastställer vissa principer. Det viktigaste är en 20-punktslista med nya lagar, rapporter eller studier som ska genomföras i EU under tre år. Det rör sig om bland annat skydd och omsorg för höns, grisar och slaktregler för odlad fisk. Men även olika typer av djurtransporter, konsumentinformation och djurskyddsstudie kring kommersiellt nyttjande av hundar och katter.

– En av de viktigaste principerna kommer att vara att de som äger djur också har ansvar för dem. Sedan må det vara en direktör på ett zoo eller en bonde som äger tio eller tusen grisar.

I exemplet med transporterna till Turkiet är det många som misstror nya lagar eftersom de inte efterlevs i tillräcklig utsträckning. Här ligger en stor utmaning för EU menar Paulsen.

– Från EU:s håll gäller det att bevaka medlemsstaterna så att deras poliser och rättsväsende följer upp lagstiftningen. Jag vill också att EU:s veterinärkontor ska få resurser att inspektera ländernas inspektioner. EU:s livsmedelssäkerhetslagstiftning är här en god förebild.

När presskonferensen är över får Europaportalen en pratstund med Marit Paulsen.

Du pratar om ett motstånd i EU-kommissionen hur ser det ut?

– På högsta tjänstemannanivån på generaldirektoratet för jordbruks- och landsbygdsutveckling är man våldsamt mycket emot en djurskyddslagstiftning.

Varför det?

– På något sätt har de fått för sig att det vore att plåga bönderna. Att släppa loss grisen är att fånga bonden. Det är väldigt synd att det är så för vi kan bevisa att en god djuromsorg gör bondens jobb lättare, billigare och mer lönsamt. Det är samma sak för människor och vi är ju alla däggdjur: Om du mår bra får du färre sjukdomar och presterar mycket bättre, eller hur? Så är det för djuren också.

Vad tror du motståndet bland tjänstemännen bottnar i?

– Okunnighet och ignorans. De tror att de vet, de tror att de kan. De är väl förankrade i byråkratisk tankevärld som inte är vettig.

Du pratar ofta om faran med antibiotikaresistens kan du utveckla det?

– I dag går lite mer än hälften av all antibiotika till djuren, vilket är fullkomligt absurt och farligt. Om du missbrukar antibiotika var sig det gäller människor eller djur blir bakterierna till slut resistenta. Ta exempelvis den tuberkulos som sprids i dagens Europa. Där är de flesta bakteriestammar resistenta mot alla typer av antibiotika så vi är tillbaka på ruta ett när det gäller tuberkulos.

– Sjuttio procent av alla sjukdomsframkallande bakterier är gemensamma för djur och människor. Så även i detta avseende är vi alla däggdjur. Djur och människors hälsa är en och samma sak.

Du säger att grisar inte har människovärdighet utan grisvärdighet, och att det finns människovälfärd och djurvälfärd. Var ligger den viktigaste skillnaden?

– Det är den intellektuella och emotionella friheten för människan. När det gäller behoven att ha lagom temperatur, en torr säng att ligga i och rätt mat att äta, då är vi lika.

Hur är förutsättningarna för att du ska få en stark djurskyddsrapport i Europaparlamentet?

– Jag får det. Det är mycket svårt för någon grupp att rösta emot det de röstade för för två år sedan.