Borg: Svenskt genombrott om finansskatt

På tisdagens finansministermöte i Bryssel tog diskussionen om en skatt på finansiella transaktioner en ny vändning. De två lägren, för och emot, börjar inse att de inte kommer att någonvart med varandra.

På motståndarsidan finns Sverige och Storbritannien. Deras kritik går ut på att skatten kommer att påverka ekonomin negativt och att finanssektorn flyttar till länder utan sådan skatt.

På ja-sidan återfinns tunga EU-länder som Tyskland, Italien, Frankrike och Spanien.

– Den tyska regeringens position är helt tydlig. Vi är till hundra procent för kommissionens förslag, sade den tyske finansministern Wolfgang Schäuble men uttryckte under mötet för första gången en vilja att söka efter andra lösningar för att göra det som de flesta av hans kollegor vill: beskatta finanssektorn.

Finansminister Anders Borg (M) tolkade utspelet som att vissa länder börjat släppa sitt hårda grepp om skatten.

– Både Frankrike och Tyskland slog an en avsevärt mer kompromissvillig ton när det gäller att hitta ett möjligt politiskt beslut om ett alternativ, sade Anders Borg, som såg mötet som ett genombrott.

– Det växer nog fram en bedömning att en finansiell transaktionsskatt inte är möjlig att genomföra och att det därmed öppnas för andra alternativ, sade Anders Borg.
                                                                                     
För att få ett EU-beslut börjar flera finansministrar letar efter nya lösningar. Alternativen som ställs mot finansskatten är en så kallad stämpelskatt, som redan finns i Storbritannien, och en aktivitetsskatt.

– Från vår sida har det mest rimliga alternativet varit en dansk modell med en aktivitetsskatt – alltså en arbetsgivaravgift på den här sektorn, sade Anders Borg och syftade på finanssektorn.

Anders Borg vänder sig också att EU i och med en finansskatt får beskattningsrätt, en kompetens som finansministern anser uteslutande ska ligga hos medlemsstaterna.

Hans polske kollega, Jacek Rostowski, menade dock att frågan inte får vara ett tabu och citerade artikel 311 i EU:s stora regelbok Lissabonfördraget, som alla medlemsländer skrivit under, där det står ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.”.

Men än är det för tidigt att dödförklara finansskatten. I Lissabonfördraget finns en klausul som gör det möjligt att gå vidare med en fråga om minst en tredjedel av medlemsländerna ställer sig bakom den. 

Hittills kan turerna kring skatten liknas vid den tyske filosofen Arthur Schopenhauers tes om sanningens tre faser. Först förlöjligas den, sedan bekämpas den vilt och för att till slut accepteras som självklar.

Finansskatten har gått igenom förlöjlingsfasen. Den franske presidenten Nicolas Sarkozy, som nu är en av de starkaste förespråkarna, var tidigare emot den. Detsamma gällde för den tyska förbundskanslern Angela Merkel som tidigare i år bytte fot och stödde finansskatten. I Europaparlamentet har flera tidigare motståndare också bytt sida och där finns ett stort stöd för en sådan skatt.

Men skatten bekämpas alltså vilt av en grupp EU-länder ledda av Sverige och Storbritannien. Huruvida en skatt på finansiella transaktioner kommer att accepteras som självklar är en fråga för framtiden.