Kraftig kritik mot EU:s nya arbetsrätt

EU:s sysselsättningskommissionär László Andor presenterade på onsdagen två nya förslag som ska stärka skyddet för europeiska löntagare.

Det första förslaget är en förordning kallad Monti II som är tänkt att säkerställa strejkrätten i EU. Andor menar att den ska minska osäkerheterna som följde på Viking Line- och Lavaldomarna där kritiker tolkat domarna som att den ekonomiska friheten går före strejkrätten.

– Monti II skickar en tydlig signal som bekräftar att friheten att erbjuda tjänster inte har företräde före sociala rättigheter eller tvärt om, sade László Andor som tror att Viking Line- och Lavaldomarna kan ha utfallit annorlunda om kommissionens nya förslag hade funnits då.

Det tror dock inte Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO.

– Förslaget är ett direkt ingrepp och begränsning av de grundläggande fackliga rättigheterna, säger Claes-Mikael Jonsson och menar att kommissionens förslag skapar en osäkerhet kring vilka stridsåtgärder som är lovliga.

Lars Gellner, arbetsrättsjurist på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, håller inte heller med kommissionären, men av en annan anledning.

– Monti II förändrar inte i sak EU-domstolens ställningstagande i Lavalmålet. Från det framgår det att strejkrätten är en del av Europarätten, men att det varken ligger över eller under de ekonomiska friheterna. Utifrån det kan man tycka att förordningen är rätt onödig, säger Lars Gellner och menar att strejkrätten inte förändras om det nya förslaget blir verklighet.

Den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson är också skeptisk till kommissionens förslag om strejkrätten.

– Monti II-rapporten är vi absolut inte nöjda med. Att börja nagga i kanten på strejkrätten är fel väg att gå, säger Olle Ludvigsson och tror att hans socialdemokratiska partigrupp i EU-parlamentet kommer att säga nej till kommissionens förslag.

Enligt honom ger förslaget upphov till ett parallellt system med nationella lagar, till exempelvis den svenska medbestämmandelagen.

Kommissionens andra förslag ska förstärka det redan existerande utstationeringsdirektivet från 1996 som innehåller grundläggande anställningsvillkor för arbetare som tillfälligt jobbar i ett annat EU-land.

– Undersökningar visar att minimikraven för utstationerade arbetare inte respekteras, sade László Andor och tillade att det kan handla om att arbetarna inte får den lön de har rätt till.

Kommissionären vill med det nya förslaget bland annat se till att kraven på information till arbetstagare och företag blir större och att övervakningen av utstationeringen förstärks. Reglerna för de nationella myndigheter som har hand om utstationering ska också bli tydligare.

– Utstationeringsdirektivet är en oslipad diamant. Förslaget innebär att fack och myndigheter får redskap för att hantera de orättvisor som ibland uppstår vid utstationering, säger LO-juristen Claes-Mikael Jonsson.

Olle Ludvigsson håller med.

– Utstationeringsdirektivet går åt ett positivt håll och stärker våra fackliga möjligheter att säkerställa rättvisa löner och anställningsvillkor för utstationerade arbetare och dessutom får huvudentreprenörerna ansvar för löner och arbetesvillkor hos underentreprenörer, säger Olle Ludvigsson.

Svenskt Näringslivs Lars Gellner vänder sig emot att ansvaret kommer att flyttas från underentreprenörer till huvudentreprenörer.

– Vi är mycket starkt emot direktivförslaget både på principiella grunder och för att det kommer att försvåra den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden, säger Lars Gellner.

– Seriösa företag åläggs ett ansvar för vad försumliga underentreprenörer gör, något som företagen inte kan påverka, säger Lars Gellner som tror att många företag kommer att dra sig för att anlita utländska underentreprenörer från EU om förslaget blir verklighet.

Närmast ska EU-parlamentet och medlemländerna diskutera kommissionens två förslag.