Svenska ekonomer går isär om europeisk tillväxt

Nästa vecka väntas EU-kommissionen presentera ett förslag på ett sysselsättningspaket. Arbetslösheten i unionen är rekordhög och hittills har EU:s svar på krisen varit nedskärningar. Innehållet i jobbpaketet är ännu okänt.

Europaportalen har talat med tre chefsekonomer för att se hur de vill få igång ekonomin och sysselsättningen.

– EU måste ha en helt annan ambitionsnivå än i EU2020, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv, och syftar på EU:s ekonomiska långtidsstrategi som fram till 2020 ska binda ihop klimatmål med uppgiften att ta EU ur den ekonomiska krisen.

Han vill att EU upprättar ett oberoende organ som rankar länderna efter hur väl de genomför tillväxtreformer och hur bra deras företagsklimat är.

– EU bör belöna goda resultat där EU-stöden är knutna till i vilken mån länderna uppnår resultaten, säger han.

Enligt Göran Zettergren, chefsekonom på TCO, är det största problemet i Europa i dag bristen på efterfrågan och oförmågan i många länder att bedriva en expansiv finanspolitik. Han ställer sig mycket skeptisk till de EU-regler som gör att euroländerna inte själva kan bestämma hur stort underskottet i statskassan ska vara.

– Lågkonjunkturen, som det finns stor risk att Europa är på väg in i, är till stor del resultatet av den strikta finanspolitiken. Jag tycker att man bör se över om länderna kan förbättra statsfinanserna lite långsammare och smartare så att det inte slår så hårt på efterfrågan i dag, säger Göran Zettergren och tillägger att EU bör låta de länder som inte har akuta skuldproblem behålla sina underskott några år till.

Istället för att lägga alla pengar på att betala av statsskulden förespråkar Göran Zettergren mer fokus på investeringar i exempelvis infrastruktur och utbildning för att öka efterfrågan på varor och tjänster.

Cecilia Hermansson, Swedbanks chefsekonom, håller med om att det behövs investeringar, till exempel genom att tidigarelägga satsningar i IT-infrastruktur eller miljöåtgärder som ändå måste göras om några år.

– Jag tror att länder som det går någorlunda bättre för, till exempel Tyskland, skulle kunna försöka genomföra olika åtgärder för att öka efterfrågan på kort sikt, säger hon och tror att detta skulle kunna hjälpa de övriga EU-länderna.

Hon är dock skeptisk till att sådana åtgärder kan skapa många nya jobb och menar att man inte får ha en övertro på hur lätt det är att öka efterfrågan. Istället sätter hon sin tilltro till de reformer på utbudssidan som många krisande EU-länder nu genomför, framför allt på arbetsmarknaderna.

– Det görs redan en del, att göra det lättare att anställa och avskeda folk så att företagen vågar anställa, säger Cecilia Hermansson och tillägger att hon anser att skydd för exempelvis läkare och advokater i många medlemsländer måste tas bort för att öka konkurrensen i dessa sektorer.

Stefan Fölster vill även se bättre frihandel för framför allt tjänster och på den digitala marknaden och bättre rörlighet för arbetskraften.

– I framför allt södra Europa finns det många hinder på marknaderna som inte släpper in konkurrens och det begränsar också sysselsättningen i de branscherna, säger Stefan Fölster som också ser att hög ingångslöner och strikta anställningsskydd som ett hinder för att fler ska komma i arbete.

Göran Zettergren på TCO håller med om att vissa länder måste genomföra reformer på sina arbetsmarknader men att det inte är en universallösning på arbetslösheten i Europa.

– Som generell medicin för att få igång tillväxt är inte avregleringar på arbetsmarknaden lösningen, säger Göran Zettergren och pekar på den avreglerade irländska arbetsmarknaden där arbetslösheten stigit kraftigt under senare år.