Regeringens beräkningar ifrågasätts

I Bryssel var det upplagt för en holmgång när EU-länderna för första gången tog sig an EU:s budget för åren 2014-2020. EU-institutionerna och de 27 medlemsländerna ska dela upp en summa på runt 10 000 miljarder kronor mellan sig, även om Sverige tillsammans med nio andra länder vill att den siffran blir så låg som möjligt.

EU-minister Birgitta Ohlsson träffade inför rådsmötet den grupp hon kallar ”likasinnade” länder som alla vill hålla tillbaka budgetökningar. Enligt Ohlsson ser det positivt ut för Sverige efter dagens inledande diskussioner.

– Danskarna presenterade ett balanserat förslag och flera svenska ståndpunkter finns med i förhandlingarna. Det blir en fight men det ser bra ut, sade hon till Europaportalen.

Birgitta Ohlsson har tidigare varnat för att den nya budgeten kommer att leda till en högre EU-avgift för Sverige. 2011 låg den på cirka 30 miljarder kronor och i Svenska Dagbladet i dag menar Ohlsson att den kan öka till 40 miljarder, motsvarande över 30 procent. Bland annat föreslås att Sveriges nuvarande budgetrabatt ska avskaffas. Rabatten uppgick till drygt fem miljarder kronor 2009.

– En del i det här [avgiftsökningen, reds anm] handlar om rabatten som man vill ta bort, säger Birgitta Ohlsson.

Men på EU-kommissionen, som har lagt fram det nya budgetförslaget, har man svårt att se hur den beräkningen har gjorts.

– Det går i dagsläget inte att bestämma exakt hur stor den svenska medlemsavgiften blir av den enkla anledningen att det vi förhandlar om nu är ett tak för den totala budgeten. Ett tak som man per definition aldrig kommer att nå upp till, säger Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionens representation i Sverige. Han liknar budgettaket vid en kreditkortgräns som finns där för säkerhets skull, men ”som inte är något mål man strävar att nå upp till”.

Kommissionen menar att uträkningen om 30 procents ökning är ett antagande från er sida?

– Ja, det är vad vi har räknat fram i alla fall, säger Birgitta Ohlsson.

Sverige vill minska utgifterna för jordbruks- och sammanhållningspolitiken och i stället satsa mer på bland annat utrikespolitik, forskning och infrastruktur. Men flera av de så kallade likasinnade länderna har en helt annan uppfattning och vill ha kvar nivån på jordbruksstödet. Den motsättningen kommer inte lösas förrän i slutskedet av förhandlingarna som kan hålla på ända in i nästa år.

Fotnot: På begäran av Europaportalen inkom Birgitta Ohlssons medarbetare med underlag för hur man har beräknat Sveriges medlemsavgift. De tio extra miljarderna utgörs enligt detta av en minskad rabatt på cirka 4 miljarder, ökade utgifter och åtaganden från 2005-2013 på totalt fem miljarder samt en miljard för budgetposten ”oförutsedda händelser”. Man räknar inte med en eventuell avgiftsminskning för en finansskatt. ”Det finns självklart mycket stora osäkerheter”, skriver man till Europaportalen.