Ibrisagic: Vi måste parera Ryssland

Europaportalen träffar alla svenska Europaparlamentariker för att se vad de har för sig och hur deras vision för EU ser ut. Nu har turen kommit till moderaten Anna Ibrisagic.

Vad jobbar du med i Europaparlamentet under våren?

– Fram till nu har allt präglats av en massa val som ägt rum under våren, säger Anna Ibrisagic som sitter i EU-parlamentets utrikesutskott där hon sysslar med framför allt länderna i Östeuropa, Balkan och Kaukasus.

– En del av dessa länder är på väg mot EU-medlemskap och andra har vi andra typer av samarbeten med.

Hon besöker regionen bland annat inom ramarna för Euronest som består av hälften EU-parlamentariker och hälften parlamentariker från Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Georgien, Azerbajdzjan och Armenien.

– Vi diskuterar saker som de absolut måste åtgärda innan de ens kan drömma om närmare kontakt med EU, säger hon och pekar på mänskliga rättigheter, pressfrihet och möjligheten för oppositionella att verka i dessa länder.

Det EU lockar med i utbyte är exempelvis handelsavtal och energisamarbete med de länder som antingen har egen gas eller olja, eller fungerar som transitland för detta. Energisamarbetet ska göra parterna mindre beroende av Ryssland.  

Under våren har Anna Ibrisagic även varit ansvarig för Kaukasusländerna i kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen, som Moderaterna tillhör i EU-parlamentet.

En gång i veckan träffar hon de tre övriga moderata parlamentarikerna för att diskutera hur de ska rösta i olika frågor där de skiljer sig från sin partigrupp EPP, exempelvis i abortfrågan.

– Moderaterna röstar i minst 20-30 procent av fallen mot EPP-gruppen, säger hon och menar att andra parlamentariker i gruppen ibland blir sura över att svenskarna bryter mot partigruppsdisciplinen.

Vilken är den viktigaste frågan i Europa just nu?

– Att få ordning på ekonomin, säger Anna Ibrisagic och tillägger att för henne är utrikes- och utvidgningsfrågor prioriterade.

Hon ser det grekiska tumultet med misslyckad regeringsbildning och partier som inte längre vill gå med på nedskärningar som ett potentiellt problem för hela Balkan.

– Grekland befinner sig geopolitiskt i ett område som ännu inte är klart, säger hon och pekar på att landet på ena sidan gränsar till Turkiet och på andra till övriga Balkanländer.

Om du fick bestämma, hur skulle då EU se ut om tio år?

– Tio år är en kort tid i de frågor som jag sysslar med. Men om 30 år tror jag att vi löst de saker som jag sysslar med, säger hon och tar som exempel tvisten i Nagorno-Karabach, den politiska situationen i Ukraina och oroligheterna i Kaukasus.

– Vi kommer att fortsätta demokratisera och försöka parera Ryssland i energifrågor och geopolitiskt. Vi måste även hålla ett öga på vad som händer i Nordafrika.

Hon tror att alla Balkanländer är medlemmar i EU då. Island om de vill. Enligt Anna Ibrisagic så är den största drivkraften att gå med i unionen inte ekonomisk.

– De ser EU precis på samma sätt som Tyskland och Frankrike gjorde efter andra världskriget. Som en garant för fred, demokrati och säkerhet. De vill bort från det forna Sovjetblocket.

– Om det stormar på havet sitter man hellre i en stor färja än en liten balja och paddlar själv, säger hon.

Anna Ibrisagic efterlyser en gemensam linje i EU:s utrikestjänst. Hittills har EU:s utrikespolitik varit alltför okoordinerad, menar hon och tar som exempel den arabiska våren där snart sagt varje europeisk ledare hade en egen presskonferens.

Hon kan även tänka sig att EU-länderna bättre samordnar sina militära uppgifter som fredsbevarande insatser och specialiserar sig på ett område.

– Om Finland har helikoptrar så behöver kanske inte Sverige ha det, säger hon, men påpekar att hon inte vill se någon gemensam EU-armé.