Många oklarheter kring spanskt krislån

EU-kommissionen bekräftade på måndagen att summan kan komma att landa på 100 miljarder euro, motsvarande 900 miljarder kronor. Men först ska behoven för de spanska bankerna utredas ordentligt, något som väntas bli klart i slutet av månaden.

– Eurogruppen ville täcka alla scenarier, även de värsta. Utöver det ville man ha en säkerhetsmarginal för att övertyga om att hjälpen räcker till, sade en ekonomisk talesperson för EU-kommissionen i Bryssel i dag.

Lånet ska skrivas under av den spanska regeringen och distribueras till de spanska bankerna via en redan existerande statlig bankfond. Den spanska regeringen har insisterat på att lånet skiljer sig markant från de tidigare krislånen till Grekland, Portugal och Irland i och med att det endast handlar om ett lån till bankerna och inte till regeringen.

Men Tysklands finansminister sade på måndagen att han vill ha en kontroll av hur Spanien sköter bankreformerna.

– Det kommer att precis som i tidigare fall finnas en trojka som kontrollerar att programmet följs, sade Wolfgang Schäuble till tysk radio.

Men kontrollen ska enligt Schäuble begränsa sig till banksystemet, och inte som i fallet med Grekland, Irland och Portugal, hela den ekonomiska politiken.

Det står också klart att den Internationella valutafonden IMF kommer att medverka i utformningen av lånepaketet, men inte med några pengar. Räntan väntas hamna på runt tre till fyra procent, som med tidigare krislån från EU.

Överenskommelsen mellan Spanien och euroländerna ska skrivas under av den spanska regeringen så fort de tekniska detaljerna är klara. Det har också spekulerats i om lånet kommer att belasta den spanska statsskulden eller inte. Men EU-kommissionen gav i dag tydliga besked.

– Naturligtvis får det en effekt på skulden. Det är ett lån som måste betalas tillbaka. Men jag kan inte uttala mig om underskottet i dag utan att ha detaljerna om hur rekapitalisationen ska gå till, sade kommissionens talesperson.

Om den spanska statsskulden, som en följd av krislånet, ökar upp till 90 procent av BNP får den spanska staten mycket svårt att ta egna lån på marknaderna, vilket skulle leda till behov av nya krislån från euroländerna.

Enligt uppgifter från EU-kommissionen ska de första utbetalningarna komma från den existerande lånefonden EFSF och därefter ska den nya fonden ESM på 500 miljarder euro ta över. Men från EFSF har redan 223 miljarder euro öronmärkts för Grekland, Portugal och Irland. Man har tidigare uppskattat att av de garantier på 440 miljarder som EFSF innehåller kan endast cirka 240 miljarder lånas ut.

Samtidigt låter godkännandet av ESM låter vänta på sig – till exempel har regeringen i Tyskland svårigheter med oppositionen som kräver en finansskatt innan de ger grönt ljus. Hittills har endast en handfull av sjutton parlament sagt ja. EU-kommissionen hoppas dock fortfarande att fonden är klar att tas i bruk i juli.

Till detta kommer att Spanien självt står för cirka tolv procent i de båda fonderna, medan Grekland, Irland och Portugal står för totalt åtta procent. Därmed är en femtedel av ESM borta innan fonden ens har börjat användas. 

Den amerikanske ekonomen och välkände IMF-kritikern Joseph Stiglitz sade i en intervju på fredagen att ett lån till spanska banker inte kommer att fungera.

– Det blir den spanska regeringen som går i borgen för spanska banker och spanska banker som går i borgen för den spanska regeringen.

Stiglitz hänvisar till att det enligt en rapport från den spanska riksbanken är framför allt spanska banker som har köpt spanska statspapper det senaste året, rapporterar Reuters.

Marknaderna gillade dock helgens besked då europeiska börser steg på måndagsförmiddagen.