Tio tunga länder vill reformera EU

Tio tunga utrikesministrar, från stora euroländer såväl som icke-euro-länder, har under våren träffats ett flertal gånger för att diskutera hur framtidens EU ska se ut. Tillsammans representerar de två tredjedelar av EU:s befolkning. När Framtidsgruppen, som de kallar sig, sågs för första gången i mars förklarades att ministrarna inte för formella förhandlingar utan deltar ”som privatpersoner”. Men att gruppens tankar skulle sakna tyngd tror väl ingen, och de kommer bara en vecka innan EU-toppmötet i Bryssel då EU:s framtida utseende ska diskuteras.

På tisdagen offentliggjordes deras halvtidsrapport som innehöll en hel del förslag som radikalt skulle förändra hur EU styrs och fungerar.

– Vi borde använda krisen för att ta historiska steg mot mer integration, sade Tysklands utrikesminister och gruppens initiativtagare, Guido Westerwelle på tisdagen, till tysk media.

Förslagen rör flera områden, såväl hur EU:s institutioner ska se ut som vilken politik EU ska bedriva. Kärnan i det hela är att mer makt bör föras över till europeisk nivå.

Till exempel anser ministrarna att EU-kommissionens roll bör stärkas, samtidigt som den görs effektivare, det vill säga mindre.

Beslutsfattandet i ministerrådet ska göras om: för att undvika blockeringar och långbänkar vill gruppen att fler frågor beslutas med kvalificerad majoritet och inte med enhällighet.

Ordföranden för EU-kommissionen och Europeiska rådet bör i framtiden vara samma person, en person som i sin tur ska kunna väljas direkt av Europas medborgare. Den här sammanslagna posten har diskuterats tidigare och har då inte sällan gått under beteckningen ”EU-president”.

Till nästa EU-parlamentsval 2014 bör varje partigrupp ta fram en toppkandidat som med fördel också kan kandidera för posten som kommissionsordförande. Personen i fråga ska således inte endast utses av EU:s regeringar utan också undergå en öppen process i EU-parlamentet, eventuellt likt den utfrågning dagens EU-kommissionärer måste genomföra.

För att minska det demokratiska underskottet bör en andra kammare inrättas i EU-parlamentet där nationella parlamentariker tar plats.

Vad gäller den ekonomiska politiken kan den nya krisfonden ESM, som väntas träda i kraft den 1 juli, göras om till en veritabel europeisk valutafond. Inom finans- och näringspolitiken vill de se en fortsatt överföring av makt till EU, men gruppen kunde inte enas om gemensamma obligationer – något Tyskland ännu säger nej till.

”Det handlar om inget mindre än att göra den europeiska unionen och euron oåterkalleliga”, skriver ministrarna i sin halvtidsrapport. ”Vi måste snarast återställa förtroendet och tilliten i vårt gemensamma projekt.”

På lång sikt är också en gemensam armé möjlig och EU bör sträva efter att ha en gemensam plats i internationella organisationer, anser ministrarna.

– Vi behöver olika inspel i den europeiska framtidsdebatten. Jag talade med Westerwelle i går när han skickade över pappret till mig. Jag har inte hunnit att läsa det men jag ska läsa det och ge mina kommentarer, sade utrikesminister Carl Bildt (M) till Europaportalen på onsdagen.

Vill du inte ta plats i Guido Westerwelles framtidsgrupp?

– Problemet är att jag har så många grupper som jag är medlem i. Jag skulle vilja vara med över allt men jag hinner inte.

Har Sverige något emot gruppen?

– Nej, nej. Det här är en informell grupp och det finns olika konstellationer där man diskuterar europeiska framtidsfrågor. Jag är med i en del av dem, inte i alla, det finns ingen som är med i alla, sade Carl Bildt.

I höst ska de slutgiltiga förslagen klubbas av de tio.