Sverige gick emot budgethöjning

EU:s regeringar vill öka EU:s budget nästa år med drygt 30 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent mer än 2012. Ministrarna från de 27 EU-länderna tog beslutet vid ett möte i Bryssel på tisdagen men tre länder röstade emot: Storbritannien, Nederländerna och Sverige. Österrike lade ner sin röst medan övriga 23 länder stödde förslaget från det cypriotiska ordförandeskapet.

EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) säger till Europaportalen att Sverige ville ha en mindre budget.

– Vi tycker inte att det var tillräckligt långtgående helt enkelt, säger Birgitta Ohlsson.

Ministerrådets position ska i oktober bemötas av ett bud från EU-parlamentet, som vanligtvis vill ha mer pengar i EU-budgeten än medlemsländerna. Inför förhandlingarna har parlamentet gjort ett uttalande där man säger sig vilja fokusera på ”tillväxt och sysselsättning”. Ett område där EU bör spara in pengar, anser parlamentets majoritet, är den månatliga flytten mellan Bryssel och Strasbourg som beräknas kosta cirka 1,5 miljarder kronor per år.

”Inte minst med tanke på den åtstramningspolitik som genomförs i medlemsstaterna, måste [medlemsländerna] visa ansvar och omedelbart vidta konkreta åtgärder i syfte att inrätta ett enda säte för parlamentet”, sade parlamentet i juni.

EU-kommissionen å sin sida vill att budgeten ökar med 6,8 procent, eller 75 miljarder kronor, jämfört med 2012. Anledningen enligt kommissionen är att 2013 är sista året i den sjuåriga budgetperioden och flera av de satsningar som inletts måste avslutas och därmed betalas det sista året. I tidigare budgetar har man hållit igen och det får man betala för nu.

– Det har lett till en snöbollseffekt av obetalda räkningar, sade EU-kommissionär Janusz Lewandowski när han lade fram förslaget i april.

Ministerrådet och EU-parlamentet ska försöka komma överens i november om budgeten. Tidigare år har det varit svårt – för två år sedan brakade förhandlingarna ihop fullständigt och EU riskerade några veckor att stå utan budget innan parterna enades i sista stund. Även då var det Sverige, Storbritannien och Nederländerna som satte käppar i hjulet då man inte ville ge EU-parlamentet mer makt i förhandlingarna om den så kallade långtidsbudgeten.

Parallellt med förhandlingarna för 2013 pågår samtal om långtidsbudgeten för åren 2014-2020. Där har Sverige allierat sig med nio så kallade likasinnade länder som vill minska nivån på EU:s utgifter med minst tio procent. Men hur det ska gå till är man inte överens om – bland andra Frankrike vill hålla fast vid jordbruksstödet. Inte heller vid dagens omröstning höll de tio ”likasinnade” ihop. Men det är enligt Birgitta Ohlsson två helt skilda processer.

– Ja, det är viktigt att hålla isär de två sakerna, det handlar om olika saker.

Diskussionerna om EU:s långtidsbudget väntas inte vara klara förrän nästa år.